Jag vaknade ur en slags tågreseslummer. Tåget har passerat städer och skogar och jag har varit fast innesluten i dilemman och pedagogiska utmaningar. Tänk om varje lärare … tänkte jag … tänk om varje lärare en dag, en pedagogisk vacker dag, beslöt att sätta ord på vad de undervisat om och hur eleverna gensvarat på undervisningen. Så tänkte jag. Som ett slags klassrumsutrop – Se här! – Det här gör vi.
Och så skulle Skolsverige tysta den dova kritiken mot just skolan. I alla fall nyansera den. Ja, så tänkte jag!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Detta är en så alldeles fantastiskt bra idé.
Med internationella kvinnodagen i färskt minne vill jag sjungande travestera…
Åh åh åh lääärare
Åh åh åh lääärare
Vi måste höja våra röster
för att höööras…
Jag gillar den idén! Men den skulle behöva visualiseras för allmänheten, som en stor utställning eller installation för att omfattningen skulle bli begriplig. För det är väldigt många lektioner som pågår varje dag.
En sak vi borde kunna göra är att samordna positiva insändare till alla Sveriges dagstidningar. Föreställ er att en lärare per kommun skriver om sin syn på det underbara med att vara lärare, som hur inspirerande det är att se en elev utvecklas och plötsligt förstå det där svåra.