Min lilla hund är en valp. Jag tränar henne i att sitta, ligga och att gå fot. Det sista är det lättaste. Hon viker knappt en tum från mina fötter, dvs, när vi är ute och ser oss omkring. Sitta lärde hon sig också ganska fort men ligga är inte lika enkelt. Hon sätter sig först. Sen lägger hon sig, sedan sätter hon sig upp, lägger sig ner och försöker att göra det hon tror jag menar. Men så är det allt det där andra hon lär sig. Det vi inte tränar på:
- När jag vaknar sätter jag på kaffet först av allt och hon har nu lärt sig av mina vanor och går före mig in i köket
- Hon vet när hon ska följa med ut och när hon inte ska göra det. När jag säger att ”jag kommer om en stund” så vet hon att hon ska vara kvar hemma. Vi har inte tränat ett dugg på detta.
- Hon vet exakt vilka strumpor jag har då jag arbetar, dvs, när jag tar på mig nylonstrumpor betyder det att jag inte kommer vara hemma. Hon går iväg under bordet och tittar på mig med sina väldigt ledsna ögon.
- Hon vet precis när det funkar att tigga och när det inte gör det. Konstigt tänker jag för jag vill inte ha en tiggande hund men har förstått att jag ändå ger henne något att smaka på. Jag sitter alltid i soffan då, aldrig vid matbordet.
- Hon vet exakt precis vad nej betyder. Det har vi inte tränat på men upplevt gång på gång speciellt när hon biter på min stortå.
- Hon vet att jag snoozar ett par gånger innan jag kliver upp ur sängen.
Förmodligen kan hon många fler saker än detta. Vi lär oss hela tiden. Jag är nyfiken på det jag inte utbildar henne i och att hon lär sig av att vara med mig. Jag lär mig av att vara med henne.
Hej HOPP!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
