Lektion: Från litteraturens fickor, plånböcker och väskor till eget skrivande innehåll

En berättelse:

Min morbror frågade nyss vad jag hade i min handväska. Har du något som man inte skulle kunna tro att du har i den? frågade han. Och ja, jag tittade lite i min väska och plockade fram några småsaker som jag alltid har med mig; en platssked, ett skohorn, en tumstock, läppstift osv. Morbror frågade om tumstocken och plastskeden? Och så inledde vi ett långt samtal om hans plånbok och min handväska. Det var roligt och vi lärde känna varandra på ett nytt sätt. Inte visste jag hur han tänkte och inte visste han något om vad han kunde förvänta sig finna i min lilla väska.

Väskan vi bär med oss innehåller fler berättelser än vad vi egentligen skulle kunna tro. Väskans innehåll är så nära knutet till oss, precis som plånboken, telefonen eller andra ting som på något sätt kan berätta något om oss. I litteraturen kan vi få läsa om de mest hemliga saker som finns gömda och i vanliga fall inte beskrivna eller förklarade av någon annan än oss själva; kvitton som avslöjar hur mycket vi handlat för och vad för ting vi köpt, biobiljetter, någon litet brev från ett barn som med spretig handstil skrivit att ”elskar min papa”. I mordutredningar får dessa stor betydelse och kan vara början till att reda ut var personen har varit, gjort och vilka som står nära.

Lektionens upplägg och tankar om den

Den här lektionen, som egentligen är många fler än en, börjar med att jag presenterar mitt innehåll. Jag har medvetet lagt till saker som kan väcka frågor eftersom jag vill att eleverna frågar och undrar.

1) Min väska – min presentation av mig själv – inför mina elever

Jag kan låta eleverna inledningsvis gissa vad som finns i min väska och göra en lista över förslagen. Då har vi en mängd ord som kan rymmas i väskan. Ordförrådet är alltid prio ett och därför är jag noga med ord. Dels synliggöra dem men också uppmärksamma de ord som används.

Ett efter ett visar jag fram väskans innehåll:

• ett kvitto som ligger löst i väskan
• ett mynt från ett annat land
• en nybakad kanelbulle i en papperspåse
• fyra pennor av olika slag
• en liten vass sten
• en plånbok – med ett lika stort innehåll som väskan – kvitton mest
• ett läppstift
• ett litet häfte om mänskliga rättigheter
• försvarets hudsalva
• en bok som ryms precis i väskan
• telefon och sladd för att ladda
• osv

Frågor att diskutera två och två; en fråga i taget; 90 sekunders samtal per fråga. Läraren ger nästa fråga när den första är diskuterad i 90 sekunder.

• vad förväntade vi oss skulle finnas i väskan?
• vad förvånade oss och som vi trodde inte fanns i väskan?
• vad saknades i väskan?
• vad ger innehållet för bild av den som äger väskan?

2) Planera en presentation av din väskas innehåll

Yngre elever: Detta innehåll kan behöva en dags planering eftersom de yngre barnen kan vilja plocka med sig andra saker men så behöver det inte vara. Skolväskan är en väldigt viktig väska och är noga planerad inför skolstarten varför det är viktigt att uppmärksamma skolväskor. De utgör en förberedelse för skolan och är viktiga att inkludera i samtalen. Mer fokus på skolväskan med andra ord.

Äldre elever kan och ska få hålla på sitt privatliv – diskutera då vikten av att hålla en gräns mot det som är det privata och det som inte helt enkelt kan eller ska delas med andra än de man vill dela med. Det här handlar om gränser och dessa gränser behöver vi få kännedom om eftersom de stöttar oss i andra sammanhang där gränserna kan suddas ut och försvinna. Se innehållet som en lektion i gränsdragning. Om eleverna vill – låt dem visa något ur deras väska (något du inte visste fanns i min väska) – annars gå direkt till nästa lektionsinnehåll.

3) Litteraturens fickor, väskor och plånböcker.

Ge exempel ur litteraturens väskor och plånböcker. Gör texterna synliga och tillgängliga för alla.

Här följer olika texter, för olika stadier, (det går utmärkt att lägga till egna och spana efter fler i böcker man läser), att tänka, kommunicera och lära genom:

Ur litteraturens fickor – här ur Elena Ferrante Plågsam kärlek, 2018 s.125

Jag började gå igenom fickorna på kavajen och hittade några småslantar, sju telefonpolletter, en andraklass tågbussbiljett Neapel-Rom över Formia daterad den 21 mars, tre använda bussbiljetter, två fruktkarameller, en hotellräkning från Formia, en gemensam räkning för två enkelrum, tre kvitton från tre olika kaféer och ett kassakvitto från en restaurang i Minturno. Tågbiljetten hade utfärdats samma dag som mor reste från Neapel. Hotellräkningen däremot och kassakvittot från restaurangen var från den 22 maj. Casertas och Amalias middag hade varit överdådig: två kuvertavgifter 6 000 lire, två skaldjursförrätter 30 0000 lire, två gnocchetti med scampi 20 000 lire, två blandad grillad fisk 40 000 lire, två sallader 8000 lire, två glass 12 000 lire och två flaskor vin 30 000 lire.

Generella frågor att diskutera:

• Varför berättar man så utförligt om innehållet?
• Vad lär vi oss om det som beskrivs?
• Hur lär vi känna personen som äger väskan?
• Vad har författaren lagt vikt vid?
• Vad kan författaren ha uteslutit?
• Vad borde ha funnits i väskan?
• Vad gjorde dig förvånad?

Specifika frågor att diskutera:

• Hur mycket kan man bära i sina fickor?
• Vems är kavajen?
• Vilka platser nämns?
• Vilka av dessa platser finns i verkligheten?
• Vilken betydelse har datumen?
• I vilken ordning har saker och ting ägt rum?
• Hur kommer det sig att den/de som letar i kavajen har kavajen?
• Valutan är lire? Vilken tid utspelar detta sig på och varför?
• Ord att undra över; Kuvertavgift, hotellräkning, enkelrum, andraklassbiljett
• Skillnad på hotellräkning och kasskvitto?
• Skillnad mellan andraklass och förstaklass?
• Hur mycket kostade måltiden och på hur många sätt kan vi räkna ut det?
• Hur många meningar innehåller berättelsen?
• Vilka skiljetecken har författaren använt?
• Vilka skiljetecken saknas?
• Vilka platser nämns och hur kan man identifiera dessa?

Samtliga frågor skapas genom att själv studera texten. Hur man gör kan ni läsa i boken Körling: Textsamtal och bildpromenader, 2017.

När en hund flyttar in till en liten farbror är väskan en mun:

Men nästa morron när den lilla farbrorn öppnade sin dörr, stod hunden redan där. Munnen var full av gamla ben och ben. Den lilla farbrorn fylldes av lycka.

– STIG IN, sa han och öppnade dörren.

Först steg hunden in i köket. Där la han sina ben och pinnar under bordet.

Ur Barbro Lindgren och Eva Eriksson: Sagan om den lilla farbrorn, 1979

• Detta är en lekfull beskrivning om hur en sagans hund packar och hur det kan gå till. Också ett perspektiv att lyfta:

• Hur flyttar djur?
• Vad har djur, och vilket djur, med sig?
• Ett husdjur som flyttar skiljer sig från ett vilt djurs?
• Sagans djur packar och vad packar de om vi får fantisera?

Och slutligen kan vi vända på steken och tala om hur vi packar en väska för en begränsad tid:

• för en dag
• för en vecka
• för en månad
• för ett helt liv
• för att flytta
• för att emigrera
• för att fly

Uppföljande lektion 

Att packa en väska

Muminmammans sätt att packa inför äventyr kan man läsa om i fler av Tove Janssons berättelser. I Trollkarlens hatt packar mamman för en ”utfärd till havsstranden”

Mummintrollets mamma störtade iväg för att packa. Hon samlade ihop filtar, kastruller, näver, kaffepanna, mat i långa banor, sololja, tändstickor och allt vad man äter på, i och med, hon packade ner paraply, varma kläder, magpulver, vispar, dynor, myggnät, badbyxor, bordduk samt sin väska. Hon fnattade av och an och grubblade över vad hon hade glömt och till slut sa hon; Nu är det färdigt! O, vad det ska bli skönt att vila vid havet!

Tove Jansson: Trollkarlens hatt, sid 51 och 52, 1968 Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm

Minns att ha roligt tillsammans.

Hej HOPP!
Anne-Marie Körling