Undervisning: Från boken till eget skrivande och sökande en bild eller två

Eva-Maria Leffner BLÅST

Hittade ett litet stycke ur Eva-Marie Liffner´s bok BLÅST! Jag tänkte undervisning. Både i ämnet svenska och ämnet bild:

”Scchhh, Keeper”, manar flickan strängt, ”plats, gossen. Det är ingen fara. Keeper menar inget illa. Han är bar inte van vid främlingar. ”

Hon lägger en blåaktig hand på Keepers tunga huvud och hunden lugnar sig genast. Flickans röst är hes och tycks komma från långt borta. Det mesta av ansiktet döljs av ett tovigt, brunlockigt hår. Annars ser jag henne mycket tydligt, trots att det skymmer. Klänningen hon bär är högt skuren i livet och synbart sliten, det musfärgade tyget på flera ställen lappat och lagat och på fötterna har hon snäva svarta kängor. Hon får mig att täcka på ett gammalt porträtt som plötsligt fått liv och obetänksamt klivit ur ramen om något sådant alls var möjligt.”

sid. 19

Låt oss först fundera över frågorna:

  • Vad vet vi om berättaren?
  • Vad vet vi om flickan?
  • Vad vet vi om hunden?
  • Vad har flickan och hunden för relation?
  • Hur skulle vi beskriva flickan med andra ord?
  • Vilka färger berättar texten om?
  • Vilken tid kan det handla om?
  • Hur många skiljetecken har författaren Liffner använt?
  • osv …

Ord att diskutera:

  • obetänksamt
  • synbart
  • tovigt

Undervisningen skulle därefter övergå till en fortsättning av berättelsen. Vad skulle vi kunna skriva om? Vad skulle kunna hända? Hur kan vi ta stöd i det vi tidigare berättat och samtalat om för det vi vill skriva om?

Jag modellår alltid hur jag gör och därför skriver jag en fortsättning:

Jag står framför henne men inte för nära. Jag är rädd för hunden. Den är inte kopplad. Eftersom den är rädd för främlingar så vill jag inte vara obetänksam och stå så nära att hunden känner sig hotad. Jag studerar klänningen flickan bär. Den är sliten och en aning lappad. På ett par ställen har sömmarna släppt. Det är en märklig klänning. Inte från vår tid utan en annan. Jag grubblar på vilken tid det kan röra sig om. Mest tänker jag på en tavla jag såg på ett museum en gång. Det var en stor tavla med guldram. Det var som om målningen blev verklig och att personen ville kliva ut ur den. Jag minns att jag backade tillbaka och tog tag i mammas arm. Mamma skrattade och sa att jag har sådan livlig fantasi. Självklart kan ingen från tavlan kliva ut och hamna på golvet där vi står, sa mamma.

Denna text ska också granskas tillsammans med eleverna:

  • Stämmer min text ihop med författarens?
  • Vad skiljer?
  • Vilka ord återkommer och hur använder jag dem?
  • Vad skulle kunna vara fortsättningen på min berättelse?
  • Hur många punkter har jag använt?
  • Vilka skiljetecken har jag inte använt?
  • osv …

För att involvera bildämnet skulle jag utmana eleverna att illustrera Eva-Marie Liffner´s text. Det betyder att vi får söka bilder för att göra det. Det kan vi göra i biblioteket, bland böcker och tidningar, på nätet eller kanske att vi själva illustrerar det vi vill ska träda fram i bild. Jag letar upp ett fotografi för att modella hur jag gör:

p1170279

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag valt en bild måste jag också kunna berätta om mitt bildval och de bilder jag valde att inte ha med. Jag utgick från klänningen och hittade en bild i mitt eget bildarkiv. Fotografiet har jag fotograferat av. Jag hittade det på en loppmarknad och jag vet att jag tänkte att det är synd att fotografier hamnar där och säljs till för en ringa summa. Jag studerade fotografiet noga och frågade om jag fick ta ett fotografi av det. – Javisst, sa försäljaren som en aning uppgiftet förstod att hos mig hade han ingen kund. Och ja, det är inte en flicka på fotografiet. Det är en äldre kvinna och om jag minns rätt så är fotografiet från 1800-talets slut. Låt oss diskutera mitt val av bild genom frågorna:

  • Hur stämmer min bild ihop med Eva-Maria Liffner´s text?
  • Vad stämmer inte?
  • Vilka råd skulle ni ge mig i sökande efter en annan bild?
  • Vilka sökord skulle ni föreslå?
  • På vilket sätt skulle jag kunna välja?

Minns att ordningen på undervisningens innehåll inte är fast. Vi kan högläsa texten, samtala om den och sedan söka bild för att ytterligare få idéer om vad att skriva. Publicera alla texter under utgångstexten samt alla illustrationer för överskådlighet. Denna lektion, om den nu inte är flera och vi låter eleverna arbeta fram sin text och sin bild över lite längre tid, så handlar det om att vidga språket och att tänka, kommunicera och lära. Undervisningsidén är genomförbar med annan text.

Hej HOPP!

Anne-Marie

 

Det här inlägget postades i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.