Undervisning: Låna från författaren och spegla med eget skrivande

Denna skrivuppgift tar sin utgångspunkt ur ett kort stycke ur boken Norra Latin. Oavsett årskurs kan vi låna ett ord och denna text av författaren Sara Bergmark Elfgren. Kapitlet jag hämtat stycket ur heter TAMAR, vilket är kapitlets berättare:

Första gången jag såg Clea Borglund var jag tio år gammal. Det var i en julkalender där hon spelade en av huvudrollerna, och hennes namn formades med tomtebloss-skrift i förtexterna. Hon hade långt, mörkt hår och stora, bruna ögon. Nästan overkligt söt, som om hon kommit direkt från dockfabriken. När jag letade information om henne upptäckte jag att vi var födda på samma dag.

Det var nog det som gjorde att jag hakade upp mig på Clea. Vi var tidstvillingar. Vi hade upplevt exakt lika många dagar, exakt lika många nätter.

Jag tänker mig att vi kan, innan vi visar texten på whiteboarden, börja med att diskutera ordet

1) Tidstvillingar

Frågorna kan vara:

  • Berätta vad ordet får dig att tänka på?
  • Vilka ord är ordet tidstvillingar skapat av?
  • Hur skulle du använda ordet tidstvillingar?
  • Vad kan ordet tidstvillingar betyda?

Därefter tar vi ut en mening:

2) Vi hade upplevt exakt lika många dagar, exakt lika många nätter.

  • Vad betyder tidstvillingar nu?
  • Hur ser släktskapet ut?
  • Med vem kan man vara en tidstvilling?
  • Vad krävs för att vara en tidstvilling?
  • Stämmer innehållet i meningen?
  • Hur är meningen uppbyggd?
  • Första ordet i meningen?
  • Sista ordet i meningen?
  • Vilka skiljetecken har författaren använt?
  • Vad menar jag om jag säger att min farmor och jag är födda på samma dag men olika år. Vad har vi gemensamt? Vad skiljer oss åt.

3) Första intrycket av en person.

Denna fråga leder in i texten. Men innan det kan vi fundera över hur och vad vi observerar. För att göra det kan vi visa ett fotografi av en person. Vi tittar noga på fotografiet under en minut (ta tid) och ta sedan bort det. Låt eleverna kortskriva om vad de såg och vad de uppfattade.

  • Färger?
  • Kläder?
  • Hår?
  • Något som personen höll i?
  • Ting som förstärkte?
  • Hur höll han/hon händerna?
  • Något speciellt att notera?

4) Läs hela texten högt så att eleverna får lyssna.

Om du projicerar texten på tavlan kan alla blickar riktas mot den. Inta en lyhörd och generös attityd till elevernas funderingar och de samtal texten väcker:

Första gången jag såg Clea Borglund var jag tio år gammal. Det var i en julkalender där hon spelade en av huvudrollerna, och hennes namn formades med tomtebloss-skrift i förtexterna. Hon hade långt, mörkt hår och stora, bruna ögon. Nästan overkligt söt, som om hon kommit direkt från dockfabriken. När jag letade information om henne upptäckte jag att vi var födda på samma dag.

Det var nog det som gjorde att jag hakade upp mig på Clea. Vi var tidstvillingar. Vi hade upplevt exakt lika många dagar, exakt lika många nätter.

Och säg ofta och återkommande:

– Detta har Sara Bergmark Elfgren författat.

  • Hur skulle vi författa något liknande?
  • Vad kan vi låna och hur ska vi göra detta lån av texten så att vi säkert kan visa det?
  • Hur kan vi skriva om vår tidstvilling? En verklig? En påhittad?
  • Kan Alfons Åbergs hemlige kompis Mållgan (visa boken och läs lite ur den, oavsett årskurs) vara en tidstvilling? Beskriv varför?

5) Låt eleverna skriva.

Låt eleverna under skrivandet läsa upp det de skrivit och låt dem småprata om texterna de skapar. Två minuters skrivande. En minuts samtalande. När eleverna kommit igång var nyfiken på vad de har skrivit och fråga inte genast om det de inte har skrivit. När det gäller att mana framåt går vi ofta miste om det som eleven faktiskt har skrivit. Jag brukar högläsa det eleverna har skrivit och det brukar ge dem mod att fortsätta. Om detta skriver jag i Skolverkets lärportal – samtal om elevens text.

6) Dela innehållet med varandra i klassrummet

Alla texter är värda att läsa upp. Låna din lärarröst åt de författade alster som skapas i klassrummet. Håll tillbaka din iver att rätta och kommentera. Texten ska delas och viktigt skrivande innehåll uttryckas. Eleverna lär sig att lyssna och får också idéer att skriva vidare med. Att låna är att utforska och ofta blir ett lån något man utgår ifrån men som man sedan får egna idéer av.

 

This entry was posted in Biblioteken, Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Formativ bedömning, Frågekonsten, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Textsamtal, Undervisningen and tagged , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>