Befrielsens matematik kan vara så synlig. Dra inte ifrån något. Låt vara. Det beständiga. Oron i minustecknets fråndragande kraft. Dra inte ifrån. Jag är mer av en tilläggande person. Vill lägga till. Addera i tillvaron. Multiplicerandets kraft är ibland för stor. Stora tal och siffror kan jag inte riktigt förstå. Jag klarar av det lilla sammanhanget. Men det blir så tydligt då något dras ifrån, försvinner bort, eller kastar ut något som anses som skräp eller oviktigt. Jag adderar samman saker, händelser och minnen. Jag tycker det är svårt med subtraktionen.
Idag sitter jag vid mitt skrivande bord. Jag lägger bok till bok för att få ett större sammanhang. Jag lägger till något i mitt livspussel, bitarna som faller… faller… faller på plats. Det är en slags långsamhetens adderande. Men drabort och minska det har jag svårt för.
Så sifforna här ovan gör mig glad. Det finns inget att dra av eller ifrån. Det är som det är! Och det är en känsla av lycka!
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
