Att inte läsa ut boken betyder inte att den inte har gett läsaren något

När trädet lämnade hjärtat kvar.

Jag gillar inte allt jag läser. Varför jag inte gillar allt jag läser har flera bottnar. Det kan handla om att jag inte orkar med språket. Det är för krångligt och okänt för mig. Jag lägger ifrån mig böcker som inte utmanar mig eftersom de är förenklade och alltför pedagogiska. Jag får inte tänka själv. Jag kan också lägga ifrån mig böcker eftersom de syns mig så långt ifrån min egen förståelse eller min egen värld. Jag har dock lärt mig att böcker jag lägger ifrån mig fortsätter att dra mig till sig. En del av böckerna jag läste måste helt enkelt vänta tills mitt intresse har retats upp.

Jag minns en bok jag började att läsa som barn. Det var under den tid då jag funderade över vem jag var, fantiserade om att ha andra föräldrar och en känsla av att inte höra hemma där jag hörde hemma. Titeln Gäst hos verkligheten lockade mig. Jag var elva, tolv år och boken fanns i hemma i en av bokhyllorna. Det jag läste drabbade mig så starkt att jag avslutade läsningen och har sedan dess inte läst mer. Trots det blev den en del av min tankevärld med ett innehåll jag återkom och återkommer till i tanken.

En ung läsare jag intervjuade berättade detta om sin läsning:

Om jag avslutar böcker innan jag läst färdigt dem? Både jag och nej. Om boken inte fångat in mig de första femtio, sextio sidorna så avslutar jag den. Men jag avfärdar den inte. Författaren har skrivit en bok för att han eller hon vill att jag ska kunna läsa den och vem är jag att säga att boken är värdelös?

Jag kanske inte förstår den ännu och därför lägger jag den åt sidan. Jag fick en bok som jag tyckte var helt kass men när jag började läsa den långt senare upptäckte jag att den var skitbra. Så jag vet att det inte är så enkelt att man kan säga att en bok är bra eller dålig. Boken kanske tillhör framtiden och är en aning före mig eftersom jag utvecklas hela tiden och får nya perspektiv. Plötsligt kan boken vara perfekt för mig.

Ur Körling; Ovan Trädtopparna. Berättelser om att lära sig läsa och fortsätta läsa, Lund 2016

När det kommer till ungas läsning är det viktigt att fråga om boken snarare än att ifrågasätta läsaren. Det gäller att rikta frågorna mot innehållet i boken och visa sin nyfikenhet snarare än sin bedömningsförmåga:

• Berätta om bokens innehåll?
• Berätta om någon sida du skulle vilja att jag läste upp för klassen?
• Hur skiljer sig språket/layouten från den bok du läste tidigare?
• Vad skulle du vilja fråga författaren till boken?

Det betyder att vi stöttar mötet med innehållet trots att boken inte blir läst. Vi har ingen aning om vad den så långt har betytt på för läsaren. Vi har heller ingen aning om varför läsaren vill sluta. Dock bör sägas att barn som inte hittat en bok som kan läsas hela måste få låna nyfikenhet från läraren eller andra läsare i klassrummet samt få stöd i läsutveckling. Mer av närvaro än bedömning med andra ord.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling