Industrialismens skola och sen?

Tänkvärda ord och meningar av Alvin Toffer och Heidi Toffer att tänka kring:

  • Ungar måste få tänka – hur får man barn att tänka?
  • Skolans organisation en rest av industrialismen
  • Skolan skulle skapa goda industriarbetare, industridiciplin krävdes, punktlighet
  • Skolan blev en skola för industrin
  • Jordbruket lämnades till förmån för industrin – av skolan krävdes förändringar
  • Idag står vi inför en skifte från industrialism till en ny tid – vilket redan har skett men skolan har inte
  • Bill Gates; not reform – we have to replace the system
  • Framtiden kräver mer av skolan
  • Den kreativa eleven – en fråga för hela världen?

Det var kortfattat om innehållet.

***

Jag delar tanken att industrialismens skola måste vi lämna. Det kräver sin tid att göra detta. Industrialismens skola handlar om den skola vi har haft och syftet med den var att fostra för det samhälle och den uppbyggnad som då var. Idag finns det säkerligen mer att hämta från den tid som rådde innan industralismens tid – den där människor delade, bytte och samlades.

Jag har grubblat på det här sedan länge. Och jag tror att det är frågan om just den här kampen som handlar om att förstå tiden i vilken skola samspelar. Världen skriker efter kreativitet, kräver den faktiskt, det behövs nya tankar om det vi skapade och den värld vi lämnar efter oss. Det krävs kunskaper om historia, språk och matematik, det krävs tid för tänkande och mycket sådan, dilemman och problem och en ny yta att utvecklas i och på.Det gäller också att i denna tid värna om barnets rätt så att inte barnet i sig blir satt i en slags kunskapsproduktion. Barnet har också rätt till sin nutid, sina lekar, sina ord, pennor, bokstäver, siffror, speglar, vattenpölar, geggamojja, sina böcker, sina spel, sina utmaningar, sina hopprep, sina fantasivärldar.

Då jag talade för några i våras hörde jag mig själv säga att vi kanske är tillbaka till något väsentligt som vi en gång lämnade till förmån för det som krävdes. Övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället innebar och krävde regler och tidsscheman för att säkerställa att skolan svarade för den utbildning och fostran som krävdes för att hålla maskinerna igång. Jordbruket krävde stora arbetsinsatser men det tog lång tid innan vällingklockan reglerade dagarna. Mötet med Innovativa lärare och Mr Bill Gates har satt stora spår i mina grubblerier om skola.

Idag arbetar vi överallt, på vilka tider som helst, ja, det vill säga om vi har den förmånen. En del människor har inte den, de står utanför arbetsmarknaden, utanför digitaliseringen, utanför språken. Det finns de som arbetar för ingenting och dessutom utan röster eller möjligheter att påverka genom den kunskap de aldrig fick för att skolan inte gav den, eller den fanns inte ens. Skolan är en viktig viktig demokratiskt rättighet. Det är formen som kan diskuteras. Vad behöver människan om 10 år? Vilka kunskaper behöver vi då? Varför då? Vilka barn har vi om tre år? Hur ser världen ut om 5 år?

Och om ni undrar – ta och följ denna man på Twitter – han skänker, ger, förmedlar, undersöker, delar med sig massor av information om skola och skoltankar från hela världen:

Brian K briankotts

RT @SirKenRobinson: Here’s Alvin Toffer and Heidi on education http://youtu.be/04AhBnLk1-s

This entry was posted in Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Värdegrunden, Verkligheten, Visionerna and tagged , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

8 Responses to Industrialismens skola och sen?

  1. Plura says:

    Ja, vad skolen vi göra, om vi pratar gammalsvenska.

    Det gör alltid ont när knoppar ska brist från en tidsepok till en annan. Det som fascinerar mig att det så här tjugo år efter att tjänstesamhället stod på topp börjar man prata om det när vi är inne i det stora paradigmskiftet – kunskapsekonomin. Då gäller det att se att kunskap är viktigt för välståndet.

    Om det är viktigt måste man fundera på vilket sätt ska man erövra okunskapen. Ja, säkert inte med metoder från industrisamhället. Kunskaper föds inte mellan 8-16. Samtidigt tror jag att skolans uppgift framgent är att förmedla basala kunskaper som språk och matematik. Till det kommer de andra ämnena, men se dem som en introduktion i det livslånga lärandet.

    Men riktigt hur skolan ska organiseras måste professionen fundera på. Kanske ett gyllene tillfälle nu när skolan står inför sin största uppgift sedan 1962 med den nya skollagen. Plura

  2. Anne-Marie Körling says:

    Jag har tankar som liknar – börja om från nytt. Och de filar jag på.

  3. Pingback: Tweets that mention Industrialismens skola och sen? « Anne-Marie Körling -- Topsy.com

  4. eric says:

    det här med förändring av skolan stöter på ett problem som jag ser det, och det är vad som ibland kallas för skolkoden bland lärare och personal. skolan är, och kommer att förbli (?), en jätte på lerfötter. nu, när några lärare ser ett stort förändringsbehov, finns risken att de löser detta behov genom att ha två jobb – ett som går i linje med skolkoden och ett som sträcker ut handen mot framtiden. jag hoppas att jag är allt för pessimistisk.

    tack för en bra blogg!

  5. Anne-Marie Körling says:

    Tack för väldigt bra ord i din kommentar. En jätte på lerfötter. Tack/Anne-Marie

  6. Morrica says:

    Oh, jag trallar av förtjusning när jag hör och läser. Jag har faktiskt nämnt lite om mina egna tankar kring detta vid några tillfällen:

    http://curiousheathen.wordpress.com/2010/05/14/mitt-utopia/
    http://curiousheathen.wordpress.com/2009/10/05/utopia/

  7. Anne-Marie Körling says:

    Ska dit och läsa / A-M

  8. Pingback: Pepp? « You're no different to me

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.