Frågekonsten i klassrummet

FRÅGEKONSTEN I KLASSRUMMET

Det kan vara många sätt att ställa frågor, och det handlar om hur vi vill behandla och förvalta svaren. Litar vi på det muntliga resonemangen kan svaren på frågorna blir fylligare. Ska svaren skrivas ned är det viktigt att lära eleverna att ta med så mycket av frågan in i sitt svar. Detta tränar jag mina elever i muntligt. Låt säga att jag ställer en fråga:

– Hur många fartyg seglade på de sju haven?

– Det seglade 14 fartyg på den sju haven!

Här har eleven använt sig av orden i frågan. Det utbildar jag mina elever att göra. Inga korta och enordiga svar. Använd dig av frågans modell säger jag alltid. Det är en rolig undervisning och något som också gör att eleven förvaltar innehållet i frågan. För det måste man också lära eleverna.

– Lyssna noggrant till min fråga. Jag frågar…

Den att lyssna till vilken fråga man får och svara på den och inget annat. Det är också en slags svarskonst. Så hur vi förvaltar frågan och svaret i klassrummet tycker jag är väsentlig. En del frågor som jag ställer i klassrummet är frågor som ska vara långa tankefrågor. Jag har också en strävan efter att det lärande rummet är ett frågvist rum. Det ska vara öppet för frågande. Hellre frågor på väggarna än ordningsregler om jag ska vara ärlig. De stora öppna frågorna är frågor som också kan vara långa tankefrågor och få bli svar när eleven vill. Men då måste frågor konstrueras och sättas upp i klassrummet.

Frågor är ett viktigt område för pedagogisk utveckling tänker jag. Jag funderar också vad frågan har för syfte i min undervisning. Vad vill jag med mina frågor:

  • Kontrollera
  • Få svar på kunskaper
  • Skapa tänkande och reflektion
  • Skapa tänkande mångfald – elevens viktiga frågor
  • Styra
  • Den personliga och privata frågan
  • Frågor om lärandet
  • Modellande frågor

KONTROLLFRÅGAN

Jag tänker att frågan har många syften. Och självklart använder jag mig av flera olika frågeställningar i klassrummet. Kontrollfrågorna behövs för att undersöka ifall de områden vi arbetat med genererar vissa svar – alltså en slags provfrågor. De kan ställas slutna eller öppna beroende på vilken frihet man vill ge eleven. De mer specifika frågorna kan vara en trygghet för eleven – de öppna kan vara för öppna och inte alls något eleven kan handskas med. Detta gäller provsituationer. Det som är faran här är att eleven söker efter det rätta. Dvs om rätt och felkulturen råder. Och ibland gör den det. Det finns svar som är rätt och korrekta. Men det är lärarens om är ansvarig för frågekulturen och relationen till eleverna. Den kontrollerande frågan är också en instyrande fråga. Det är detta vi frågar efter – det är detta du ska kunna.

Kontrollfrågor kan konstrueras på många sätt, men de har oftast ett givet svar:

  • Vad heter huvudstaden i Sverige?
  • Vad är 250 + 350
  • Räkna upp tre floder i Amerika?
  • Förklara fotosyntesen?
  • Slå upp Madagaskar i kartboken? Berätta hur du gick till väga?
  • Fyra engelska ord som börjar på a? (Dessa frågor är på väg att bli öppna frågor)

FÅ SVAR PÅ FRÅGAN

Frågor som kan ha flera svar bör behandlas som en fråga där frågan kan generera fler frågeställningar. Få svar på frågan kan vara en början till att söka svar på det dilemma man handlar med. Jag ser också mig själv som en som får frågan och kan svara på den. Jag försöker att inte svara eleverna utan använda mig av frågan i klassrummet som en ingång till lärandet. Om en elev frågar har jag en möjlighet att utveckla samspelet med det eleven undrar kring och gå in i en aktivare dialog med eleven. Jag aktar mig därför att svara på frågor. Det har jag lärt mig genom mina år som lärare. Om man tilltror den förmågan som frågan har – alltså som dörröppnare till samtal med eleven som som diskussionspartner som kan eleven själv formulera sina svar. Här måste man modella tillit till elevens förmåga och lägga band på sin svarsiver som lärare. Det finns mycket lärande i elevens fråga, och den potentialen vill jag inte arbeta mig bort ifrån. Snarare närvara i.

– Anne-Marie – hur stavar man till ostron?

– Har du provskrivit på ett kladdpapper?

– Nej, jag prövar?

– Ja, gör det, skriv upp de alternativ du själv tycker och låt oss diskutera?

– Ja.

FRÅGOR ATT SKAPA TÄNKANDE OCH REFLEKTION

De öppna frågorna är de generösa frågorna. Överallt i de klassrum jag besökt utomlands strävar lärarna efter dessa frågor, det handlar om konsten att ställa dem. Då jag lärde mig det för många år sedan genom att formulera frågor innan jag hade lektion. Jag förberedde mina frågeställningar snarare än mina lektioner. Det gör jag än idag. Alla texter jag presenterar för mina elever har jag utvecklat lärande öppna frågor till. Öppna frågor kan inte besvaras med ja eller nej. Det är detta som utmärker de öppna frågorna. Utomlands kallas de fat questions. Det är för att de är stora och innehållsrika. Dessa frågor föder förståelsen djupare och ned i problematiken. Läraren är alltid aktiv och skjuter in de öppna frågorna under det att eleverna arbetar vidare. Det handlar om en nära relation till det undervisande fokus läraren har. Det handlar också om att inte överge den öppna frågans potential. Den inbjuder alla elever till sonderande, undrande, frågande, diskuterande, argumenterande och fram till gissande och viljan att pröva. Dessa frågor leder oss också bort från fel och rätt. För de finns inte något fel eller rätt. Detta sätt att fråga är kreativt och mycket lärande. Det bidrar till lärande gemenskap mellan elever. Och läraren blir samtidigt en autentisk samtalspartner.

  • Hur tror ni författaren har tänkt kring rubriken till det här stycket?
  • Hur väger man en blåval?
  • Hur tänker du att ett sms kan komma in i telefonen?
  • Hur gör man en hög med vatten?
  • Om man står på månen ser man upp eller ned på jorden då?
  • Vad är tid egentligen?

Sedan ska förstås de öppna frågorna vara nära och tillgängliga då eleven tänker kring egna dilemman. Den öppna frågan är ofta ofarlig och skapar kreativa svar. Inget är egentligen rätt eller fel. Kursplanens ”vill, vågar och kan” ryms här.

SKAPA TÄNKANDE MÅNGFALD

Frågor som ställs mellan elever och av elever kan utveckla tänkande mångfald. Lärarens frågeställningar kan vara hårt kopplade till lärarens föreställningar och verka målrelaterande. Elevernas frågor kan väcka andra tankar, kreativa och bör därför skrivas ned och dokumenteras. Att ställa frågor visar också en förståelse av ett fenomen. Det går inte att ställa frågor utan att ha en relation till något man ställer frågan om. Därför undersöker jag mina elevers frågeställningar och vad dessa kan innehålla. Självklart går jag i dialog eller låter eleverna ha sitt samtal och jag lyssnar till deras resonemang.

  • Skriv ned frågor som eleverna ställer.
  • Skriv ned frågor som förvånar dig.
  • Skriv ned frågor som du själv inte kan svara på.

STYRANDE FRÅGOR

De frågor jag ställer för att styra in min verksamhet. Dessa frågor handlar om att visa vad som är viktigt i klassrummet. Frågor jag alltid ställer och detta varje lektion men också vid summeringen av dagens lärande innan hemgång är:

  • Vem lärde du dig av idag?
  • Vem samarbetade du med, eller vilka samarbetade du med idag?
  • Vad lärde du dig idag?
  • Hur fungerade samarbetet? Hinder? Möjligheter?
  • Hur summerar du dagen för dig själv?

Detta betyder att jag anger riktningen för klassens arbeten. Jag styr genom att fokusera med mina frågor. Mot detta ska vi leva svaren. Och detta kräver också arbete och återkoppling och gensvar. Det får heller inte bli slentrian i dessa frågeställningar utan de ska vara levande och reflekterande. Frågorna knyter också an till läroplanens intentioner om hur i lär, av samarbeten och demokratiprocessen i klassrummet.

DEN PERSONLIGA OCH PRIVATA FRÅGAN

Denna fråga är ytterst viktig men ska ställas med respekt och verklig medkänsla. Jag brukar vända på denna frågande möjlighet genom att be eleven formulera (oftast skriftligt) vilken fråga eleven önskar att någon frågade eller ställde. För att förstå hur svårt det är att konstruera denna fråga bör man göra sig en sådan fråga själv. Vilken fråga vill jag att någon ställer mig. Jag har gjort med elever och då de har förstått möjligheten har jag fått frågor som också kräver att man vågar svaren.

Den personliga frågan är också en fråga om individen, De tidigare frågorna är frågor konstruerade till lektionens innehåll och till eleven. De personliga frågorna går utanför elevrollen. Jag tycker det finns all anledning att förstå att eleven inte behöver svara på sådana frågor. Men att de trots allt är viktiga.

De allmänmänskliga frågorna som handlar om att vi är människor tillsammans och att vi bryr oss om ska alltid ställas:

  • Hur mår du?
  • Berätta om din födelsedag?
  • Har mamma kommit hem från sjukhuset?
  • Har du klippt dig?
  • Du ser glad ut, vill du berätta?

FRÅGOR OM LÄRANDET

De viktiga frågorna om lärandet hör vardagen till. De ska ställas ofta och ge gott om utrymme till elevens reflekterande;

  • Hur löste du det här?
  • Hur tänkte du?
  • Berätta om hur du gjorde då utvecklade den här meningen?
  • Vilka strategier hade du att ta till?
  • Vad fick dig att komma igång?
  • Om du fick konstruera en uppgift för klassen hur skulle den se ut?

MODELLANDE FRÅGOR

Dessa frågor är de läraren modellar för eleven. Dessa frågor kan åskådliggöra hur läraren tänker och vilka strategier läraren använder sig av. Dessa frågor åskådliggör hur läraren gör för att lösa problem:

  • Då jag ser ord som jag inte förstår ställer jag mig alltid frågande. Hur kan jag förstå det här ordet genom att läsa vidare i texten?
  • Det här ordet på engelska kan jag inte – vad händer om jag tittar om de liknar någon svenskt ord?
  • Låt se – hur många sätt kan jag räkna ut det här matematiktalet på?
  • Vad har jag lärt mig i dag  i klassrummet?
  • Vad har jag lärt mig i dag oavsett var jag varit?

Jag är inte säker på att jag svarat tillräckligt på vad frågorna är. Jag funderar också hur frågorna kan ställas. Jag kan komma att uppdatera denna sida då frågorna ligger mig varmt om hjärtat.

En fråga jag tycker vi lärare ska ställa oss är frågan

– Vill jag vara elev i mitt eget klassrum?

Den sätter saker och ting på sin spets.

Under frågor i min andra blogg finns massor av frågeställningar och frågekonstigheter och frågekonst. Välkommen att läsa också där.

Detta var ett önskeblogginlägg – önskat av Öpedagogen!

Det här inlägget postades i Frågekonsten och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Frågekonsten i klassrummet

  1. Pingback: Tweets that mention Frågekonsten i klassrummet « Anne-Marie Körling -- Topsy.com

  2. eric skriver:

    som vanligt, tack för ett otroligt givande inlägg. jag satt igår och läste om lärandestrategier i klassrummet, och ditt inlägg går rakt ner i min ”viktiga tips för klassrummet”-låda. vill tipsa om en sida jag kom över igår, som också ligger i den lådan: http://www.edutopia.org/classroom-student-participation-tips

    -e

  3. Anne-Marie Körling skriver:

    Det glädjer mig Eric, och tack för uppmuntran. A-M

  4. Öpedagogen skriver:

    Jag skrev om ditt blogginlägg på Öpedagogen för jag vill att så många som möjligt börjar fundera på frågandet i klassrummet. Jag hoppas också att du läst Anders Erenius blogginlägg, som också skriver om svaren och frågorna, länken dit finns med i mitt blogginlägg.

    Mitt inlägg blir mitt tack till dig, för att du tog dig tid att skriva.

    http://opedagogen.blogspot.com/2010/08/fat-questions-och-andra-fragor.html

Kommentarer är stängda.