Jag säger inte: ”Du är så duktig!” Några ord om duktig!

Jag är mycket försiktig med det subjektiva tyckandet kring elevers arbeten. Jag uttrycker alltmer sällan att saker och ting är bra, fina, snyggt jobbat. Jag skriver inte heller; skriv mer! Jag skriver sakligt ned vad jag ser och vilket lärande jag kan lyfta fram. Jag är inte för de beröm som vi ger. En del får massor av goda ord om sin duktighet. Andra får inga ord alls. Därför är det fel. Det är inte rättvist. Det är heller inga omdömen jag har rätt att ge. Dessa verkar istället för skillnader. Dessa vill jag inte vara med att skapa. Jag vill skapa en relation till lärande och lärande utveckling. I allt jag gör strävar jag efter detta. Och att eleven får sitt lärande åskådliggjort och synligt. Det är lärandet jag tittar på, och detta lärande måste jag förvalta, utveckla och medvetandegöra. Utvecklingen av lärandet sker i samspel. Men inte på mina ord – Du är duktig!

Att vara duktig är nästan obehagligt! Vad ligger i dessa ord? Hur lever man upp till omdömet att vara duktig? Likaså! Hur gör man för att bli duktig? Hur och vad gör mig till en duktig elev? Varför är hon/han duktig och inte jag? Tycker min fröken om mig? Tycker min fröken mer om den där andra eleven? Hur blir man mer duktig? Vad händer om läraren slutar säga duktig? När är jag inte duktig? Vad är att vara duktig? För vem?

Och i själva verket knuts ordet duktig till en subjektiv värdering och den ligger hos mig. Det är inte mig eleverna ska tillfredställa! Och vad är det jag skapar med ord som är knutna till mitt sätt att se på saker och ting. Vem duger då i mina  ögon? Bättre att se i relation till vad att kunna! Och öva sig i att se! Jag har en plan för det! En läroplan!

This entry was posted in Barns rättigheter, Formativ bedömning and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

4 Responses to Jag säger inte: ”Du är så duktig!” Några ord om duktig!

  1. Ellen says:

    Kloka ord som vanligt. Jag håller med om att vi strör omkring oss orden bra och duktig alltför mycket. Jag försöker vara noga med att precisera vad som var bra, inte bara säga bra spelat, utan till exempel säga vad bra du lyckades hålla tempot i den svåra passagen. För att ta ett exempel från min klarinettlärarhorisont.

  2. Jan Lenander says:

    Återkoppling ska alltid vara konkret, den duktiga eleven får mycket mer stimulans av att få exempel på vad han eller hon kan åstadkomma med det den lärt sig. Exempel på vad det kan användas till (inte förslag), exempel målar härliga tavlor av möjligheter för dem.

  3. Helena says:

    Vad bra att du skriver om det! Varje gång ett sådant ord som ”bra,” ”duktig” eller ”fin” slipper ur min mun känns det helt fel och min pedagogiska varningsklocka dånar i hela huvudet. Ger man bara en sådan meningslös respons så sviker man barnen, så ser jag på det.

    //Helena

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *