En glass i Sigtuna

Postat den 24/08/2011 av Anne-Marie Körling

Några dagar efter att jag föreläst för nästan 150 lärare i Sigtuna åkte jag tillbaka dit en sen kväll. Jag åt glass på ett litet kvällsöppet café och kände hösten nypa i min sommarklänning. Mörkret lade sig över de vackra husen. Gatan var tom. Plötsligt kände jag mig så textrörlig, jag tog några lekfulla Pippi Långstrump steg  och tänkte – Här är det skollyft! Tjohej!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Leende, uppmärksamhet och modet att säga
  2. Här finns ett barn – Något om att vara på vardagsäventyr
  3. Det konserverade caféet
Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Skriver om ditt och datt och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på En glass i Sigtuna

  1. lotta skriver:
    24/08/2011 kl. 8:50 e m

    Hej Anne-Marie!
    Jag vet att du för en tid sedan undrade över hur skolorna välkomnar sina elever till en ny termin och vill bara berätta för dig om min dotters start i dag! Hon börjar andra året på gymnasiet och kom hem strålande glad! I hennes skola hade dom hyrt? in danslärare som delade upp hela skolan, ungdomar och lärare, i grupper för att lära ut en dans. Alla lärde sig samma steg till samma musik och sedan samlades alla 500 personer på skolgården för att tillsammans dansa exakt samma dans! Jag tycker att det var så underbart att få höra och se detta så jag bara måste dela med mig. Önskar att alla fick dansa och skratta första dagen på en ny termin 🙂

  2. Anne-Marie Körling skriver:
    24/08/2011 kl. 9:37 e m

    Men så under, underbart. Jag blir alldeles lycklig av att läsa. A-M

Kommentarer är stängda.