Stoppa tidspressarna och se till verkligheten!

– Vi hinner inte, säger lärarna jag talar med. Och med bristen lysande i ögonen, stressen i axlarna, andan utanför halsen, blicken flackande och den pedagogiska lunchen över på några minuter för att skynda att hitta en dator att skriva på, lösa pappersstoppet i kopiatorn, lappa två trasiga elevben med plåster och växla några ord med vikarien som kommer i morgon – jo, jag ska göra en planering, kan vi höras i kväll – hur sent kan jag ringa?

Ja, ni vet och jag vet. Och så tutar vi och kör. Ingen sätter upp röda stopplampor i korridorerna. Ingen lagar kaffestunder med vila och kardemummadoft, ingen lagar den där trasiga kopiatorn som för fjärde gången trasslar och … ja hela planeringen för dagen … allt går åt helvete.

Jag tror vi ska vända på alltsammans. Sätta oss tillrätta i skolan och faktiskt berätta om det vi gör. Vi måste göra så. Vad hann vi? Inte vad vi inte hann! Vad hann vi faktiskt? Och inte nog med det. Vi ska lista upp det vi hann! Vi måste vara noggranna med att visualisera lärarkraften. Vi måste stoppa tidspressarna i oss själva, i våra planeringar som blir piskor istället för morötter. Vi måste – och vi måste få hjälp av våra skolledningar. Vad äger faktiskt rum i en skola? Vad äger rum idag?

Jag vet att det händer saker varje sekund på en skola. Det är verkligheten. Låt oss sätta ord på den! Kanske vi upptäcker att verkligheten är vänligare än vi tror.

Det här inlägget postades i Hinder för lärande, Klassrummet, Kommunikationen. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.