Dokumentationens ok

Jag är känd för att dokumentera och jag har alltid tyckt om att göra det. Men då jag började var det inte så vanligt att man dokumenterade och ingen krävde det. Jag började alltså frivilligt och för att jag ville undersöka min undervisning och elevernas gensvar. Jag ville också veta hur det kunde bli som det blev, hur skillnaderna i elevernas kunskaper förändrades. Själva dokumentationen sprang ur mitt görande och var något som jag gjorde självmant.

Idag hör jag hur lärare verkligen lider och känner tyngd av detta med dokumentation. Kravet kommer uppifrån. Man måste göra. Det avkrävs. Och så är det den här hetsen om att nå målen. Och man gör och gör för att någon annan säger att man ska. Kanske ska vi stanna upp och fråga oss vad det här gör med våra relationer till elevernas lärande och vad det gör med vår profession. Vilken nytta har vi av att vi ser mer, dokumenterar i vår undervisnings tjänst och för att eleverna ska få uppleva att vi ser att de lär sig och gensvar på det samt låter eleverna känna lärande utveckling vilket de självklart själva ska få uppleva.

Jag ser bara fördelar med dokumentation men jag har fortfarande ett mycket undersökande perspektiv på det jag gör. Jag tillåter mig också att pröva mig fram i vilken form jag ska dokumentera. Jag har mängder av olika. Det är kanske så att när vi tvingas in i en form som det blir svårt. Och som det nu är tycks uppdraget att dokumentera tynga där den egentligen ska bidra till att känna lust och nyfikenhet på just lärandet.

 

Det här inlägget postades i Formativ bedömning. Bokmärk permalänken.

1 svar på Dokumentationens ok

  1. mie skriver:

    Jag har länge funderat länge på det där med dokumentation.
    Hur många skolor som egentligen gör dokumentationen i utvecklande syfte? Hur många som vill klä väggar med med bilder och text bara för att det skall synas som proffsigt?
    För vem / vilka gör ”man” dokumentation?
    Är förskolornas dokumentationer riktad till föräldrarna?
    När har föräldrar tid att införskaffa sej den dokumentation som gäller just deras barn och dess utveckling?
    Jag hörde nyligen om en förskola som kontinuerligt skickar hem dukumentationer.

    Som du säger Anne-Marie, sätten att dokumentera äro många.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.