Ny undervisning – varken beprövad eller beforskad

Jag läste om hur en skola prövade ett helt nytt grepp kring läsinlärningen. Jag hörde hur forskaren sa att det inte finns någon forskning som visar om det fungerar eller inte. Ett mycket olyckligt streck över en skolas nytänkande. Jag skulle önska ett ödmjukare perspektiv där forskarna säger – Vi följer er! Låt oss undersöka det ni vill pröva! Men också omvänt. Större nyfikenhet på vad forskare säger om praktiken de följde. Det finns så mycket att hämta i avhandlingar som läggs till handlingarna.

Självklart kan det inte finnas någon forskning kring något som är nytt. Det går inte att utveckla något som inte är prövat. Utan händerna i degen kan vi inte tänka om bullarna på plåten.

Om ny teknik skapar nya möjligheter för elever och lärare att utveckla undervisningarna och lärandet kan det ju omöjligt ha forskats på det. Det finns ju inga egentliga resultat förrän om några år, alltså mätbara. Ingenting har mätts upp.

Men lärarna i sin praktik, med elever, med ett innehåll prövar något nytt och finner att engagemang och nyfikenhet väcks och glädjen att lära sig blir verklig så är det något att beakta. Vygotskij talar om att följa och att utmana.

Det är en alldeles för grov brandvägg mellan praktik och teori vilket gör att förklaringarna och åtföljandet inte äger rum. Den ena förkastar den andre. Dewey skrev om görandet, praktiken och att mycket lite kunde förklaras med teori.

Om ny teknik kommer i händerna på lärare och elever är det bara att följa, undersöka och vara nyfiken kring. Det nya sker i skolan, alltid där, med lärare som följer eleverna och den tid de verkar i.

Måste vi ha en skola med beprövad erfarenhet och på vetenskaplig grund? Kan vi också tillåtas ha en skola som bjuder in det eleverna gör, handskas med och utvecklas genom? För att sedan följa, undersöka och tänka kring! Vi måste ju börja någonstans och det nya måste få prövas i skolan. Sedan tänker vi, utvärderar vi, följer upp och gör bättre, mer och prövar nytt igen. Praktiken ger upphov till ett stoff som går att forska på. Rörelsen är cirkulär.

I ackompanjemang av den stora klagosången över svensk skola måste jag lovsjunga lärarnas mod att ta steg som inte ännu varken är beprövade eller beforskade.

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen, Misstagen, Styrdokumenten, Verkligheten, Vetenskap och teori. Bokmärk permalänken.

3 svar på Ny undervisning – varken beprövad eller beforskad

  1. Killfröken skriver:

    Precis så här tänker jag också!
    Det finns så mycket att lära av varandra, om man bara kunde gå bortom gammalt groll och förutfattade meningar. Inom utbildningsvetenskapen, precis som i de flesta andra vetenskaper börjar det växa fram en kultur där det är lite finare, lite bättre att skriva för akademin än för praktiken. Det är ett gift som måste motverkas.

    Samtidigt tror jag att det blir extra tydligt när det handlar om IKTns intåg i skolan, eftersom många lärarutbildare här helt saknar verktygen och kunskapen för att kunna leda. Det spetsar till det. Ska skolan, som i jämförelse med de flesta andra samhällsinstanser inte ligger superlångt framme, behöva vänta in lärarutbildningen innan vi tar steget över till en modern skola? Knappast.

    Jag läser runt hundra avhandlingar per år och ser med egna ögon vilken flod av skolutveckling som går många praktiker förbi.

  2. Mats skriver:

    Jo det var en deprimerande insats av forskaren som vi väljer att inte namnge.

    Jag tänker att det är ungefär som de Allmänna råden – för att avvika från dem måste du först bevisa ayy din modell är bättre…

  3. Anna-Lena Godhe skriver:

    Hej!
    Jag håller med er till viss del men samtidigt så sa företrädare för Sollentuna att de utgick från ”forskning” och det var denna forskning som forskaren ifrågasatte. Det är olyckligt om man bygger på något som vilar på svajiga grunder. Bättre då att säga att det här är nytt och vi testar. Och det finns forskare som följer utvecklingen på olika sätt men forskning tar tid och att nå ut med resultat tar ännu längre tid! Tyvärr! Och det finns också projekt där forskningen är nära praktiken vilket som ni påpekar inte alltid ses som så ”fint” inom akademin, tyvärr (igen)! Tredje tyvärret blir att lärarhögskolorna, enligt min erfarenhet, i liten grad ingår i den forksning som görs och därmed kommer inte det ”nya” ut till lärarstudenterna i den utsträckning det borde.

Kommentarer är stängda.