Släpp aldrig någonsin taget om eleven, relationen och här och nu. Läraren är betydelsefull. Eleven är det. Spegla lärandet som äger rum. Här och nu. Vi ska verka elevnära, därmed också vara lärarförtrogna, också med läraren i rummet intill.
Det finns ett vackert ord – hålla – eller hållande. Det är en slags närvaro. Släpp aldrig hållandet i relationen mellan dig, elev och stoff. Vi måste och bör tro på vår roll och vår betydelse. Det är elevernas möjlighet tänker jag.
Tack för en inspirerande och intressant blogg! Jag ”hittade dig” när jag och kollegorna var på bedömningskonferensen i Stockholm i våras. Sedan dess har jag varit en flitig besökare…dock inte lika flitig på att kommentera :). Jag brukar tipsa kollegorna om olika blogginlägg som du har skrivit. Jag tycker bl.a att inlägget om att du hellre utvärderar än gör lektionsplaneringar, är väldigt intressant!
Hoppas att du får ett härligt sommarlov!
Hälsningar Elin.T
Hej Elin, och stort tack. Jag ska skriva bok i sommar. A-M