Regn, två små barn och det jag får med mig

Två barn står i regnet på gården till förskolan. De står mitt emot varandra. De är ett och ett halvt år gamla. De är påklädda till skydd för kyla och regn. Armarna hänger liksom nedåt. De står mitt emot varandra. Skrattar. Skrattar. Skrattar. Jag tror men vet inte – att de skrattar åt själva glädjen av att se varandra. Skrattar för att skratt smittar av sig. Jag går förbi, stannar till, vänder ett ögonblick tillbaka. Fångar in deras skratt som är så fritt och så omedelbart. Jag känner lycka! Tack barnen!

Det här inlägget postades i Barns rättigheter. Bokmärk permalänken.

2 svar på Regn, två små barn och det jag får med mig

  1. Lollo skriver:

    Apropå namninlägget du gjort: hur uttalas första bokstaven i DITT efternamn?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.