Det strålar en stjärna … inom lagrummet

Det stundar Lucia, advent och skolavslutningar. För skolan betyder det att vi får en ordentlig pedagogisk utmaning i hur att förklara. Jag läser denna debattartikel i DN där Skolverkets Generaldirektör Anna Ekström och undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo visar skolan och kyrkan hur vi kan tänka. Nja, inte tänka, utan mer hämta stöd ur styrdokument och skollag. Det slår mig hur sällan vi diskuterar skollagen i skolan, ens läser den. Rektorn har så mycket att säga till om. Så mycket ansvar om innehållet:

• ”Det är rektorn som har ansvaret för innehållet även när skolan har samling i en kyrka. Om inte skolan och kyrkan kan komma överens så måste rektorn avstå från att ha samlingen i kyrkan.”

• ”Det stämmer att elever ska lära sig om kristendomen och andra religioner i skolan. Men det är stor skillnad på att få kunskap om religioner i undervisningen och att tvingas delta i religiös utövning.”

• ”Det får inte förekomma konfessionella inslag i skolan.”
• Då rektor beslutar om innehållet är det heller ingen frivillighet att delta i kyrkan eller inte: ”… en sådan samling är en del av utbildningen och därför något alla elever ska delta i.”

NÅGRA REFLEKTIONER:

Jag tänker på vikten av att besöka byggnader av alla de slag. Lära sig att vara i en kyrka, på ett museum, i ett stadshus, i ett bibliotek. Vi måste lära oss att vara i andra lokaler än i skolan. Det är en del av att inkluderas i samhället. Jag lägger stor vikt vid att undervisa mina elever om byggnaderna, traditionerna och koderna i byggnaden, röst-och tonnivå, och hur man gör när man är där. Jag minns en begravning jag var på. En hel kyrka fylldes av människor i mycket stark sorg. Och jag satt där jag satt. Några framför mig, några bakom mig, några vid sidan av mig, frågade om

– Hur gör man? Jag vet inte vad det betyder? Kan du berätta?

Och jag önskade så att både rummet och hur traditionen bjuder fanns som en pytteliten kunskap hos varje individ under akten i kyrkan. För de var där. De var där för att ta farväl av sin allra bästa vän. Att få veta hur man gör oavsett vilken plats det är, vilken yttring och vilken tanke som råder … få kunskap om … Ja, skolan har en stor uppgift här. Inom lagrummet.

I efterhand. Diskussionen är stor överallt. Jag lägger in en tweet om detta:

UnivprästerMalmö ‏@Unprastmalmo

Aftonbladets rubrik: ”Adventsfirande i skolan utan Gud.” – Vi tror nog att Hen trotsigt närvarar oavsett Skolverkets förmaningar.

Tobias Alvaeus ‏@TobbeA

@Unprastmalmo Fast Skolverket tar inte ställning i ev. Gudars existenser. Det är barnens rätt att slippa obligatorisk religion man talar om.