Elever längtar efter riktiga samtal, berättade någon jag talade med. Jag tänkte på autentiska samtal. Sen funderade jag på varför vi måste säga att samtalen är autentiska. Att vi måste säga så gör mig fundersam. Nåväl, om frågan är väckt, kan man undersöka den.
Det är en sak att undersöka som lärare: när vet jag att jag har dessa samtal? Hur vet jag att jag har dem? Vad är ett autentiskt samtal? Hur ser jag på elevernas behov av samtal? Vad kan ett riktigt samtal handla om? Vad är att bli berörd? När samtalar vi? När talar vi till? När talar vi med? Hur kan samtalen utveckla undervisningen?
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
