Matematikbokens anonymitet

I flera år har jag talat om matematikbokens anonymitet. Detta ordade jag också om igår – då i matematikvärldens värld. Jag tänker att det mesta vi gör i skolan är att bygga relationer, utveckla kommunikationer och utmana vårt lärande. Om jag då knyter dessa tankar till matematikboken blir den ofta en stum och ensam bok i klassrummet. För att motverka detta ska matematikboken omslutas av:

• Presentation av boken i sin helhet
• Författarnas namn till boken – så att eleverna kan relatera till att den är människor som har skrivit och utformat innehåll
• Utgivningsår och originalspråk
• Illustratörer – och diskussion kring varför matematikboken är illustrerad.

Frågor som också kan utveckla relation till matematikboken;

• Varför läraren har valt just denna bok?
  
• Hur får eleverna samverka med vilken bok att välja för undervisningen?
  
• Hur är boken uppbyggd?
• Hur vill författarna att eleverna ska utveckla sitt lärande?
• Vad säger innehållsförteckningen?
• Varför skapar man en innehållsförteckning av detta slag? Kan vi jämföra med andra matematikförfattares upplägg?
• Vilka är skillnaderna? Vilka är likheterna?
• Vilken bok är detta i ordningen? Varför kommer böckerna i en viss ordning?
• Vilka urval finns det av matematikböcker att välja mellan? Vilken matematikbok önskar du arbeta med?

I den bästa av världar önskar jag också att:

• Klassrummen innehåller samtliga årskurser matematikböcker. Detta betyder att en elev som är särskilt intresserad av ett spår, exempelvis skala, kan utveckla sitt intresse i andra matematikböcker.
• Klassrummen innehåller en uppsättning av flera olika matematikböcker så att eleverna kan utveckla en relation till hur man kan presentera olika fenomen på olika sätt.
• Klassrummen innehåller några matematikböcker på engelska och andra språk.

Varför tänker du så Anne-Marie;

• Eleven måste få veta att matematik är en mänsklig konstruktion och att matematikboken är författad och utformad av författare.
• Eleven måste få utveckla en relation till texten i matematikboken, eventuella fakta och innehåll som eleven arbetar med ska utvecklas till lärande, texten är informationsbärande inte bara ett underlag att räkna på och med, och därmed måste eleven också ha kännedom om när boken gavs ut och av vilket förlag. Detta är för den kritiska granskningen.
• Eleven ska aktivt ha ett förhållande till bilder, fotografier och illustrationer och kunskap om att det finns en mänsklig tanke också bakom dessa, varför är boken illusterad, av vem och i vilket syfte?
• Eleven ska utveckla en dialog och en relation till författaren. Facit är författarens tanke om resultatet. Argumentera med författaren kring dina svar och det författaren kommit fram till.

Kursplanerna anger att varje ämne ska omsluta handlingarna – förklara, argumentera, analysera och generalisera! Utan att få redskap och lärarens medvetna tanke kan eleverna inte omsätta dessa handlingsord. Matematik är ett kommunikationsämne!

Anne-Marie