Här är en skriftlig genomgång av varför en bildpromenad.
En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. Den muntliga undervisningen synliggör elevernas förförståelse och skapar därför möjlighet för läraren att utmana och utveckla eleverna i relation till den. VI är därmed i den berömda utvecklingszonen.
Här är en illustration ur storboken ETT HUS ÅT VÅR MUS.
Eleverna talar sig in i illustrationen. De knyter an till sin egen erfarenhet, sin fantasi, sina förväntningar och skapar genom sin interaktion med undervisningens fokus nyfikenhet på vad som ska komma att ske, hur att gissa konstruktivt, hur att ta stöd i det faktiska utveckla handling och förväntan.
Dessa moment tar lång tid, eleverna måste få möjlighet att sätta ord på, tänka i enskildhet och i gemenskap, få uttrycka sig. Det är också absolut viktigt att eleverna får upprepa sig, om någon elev säger något som en annan elev också vill säga – är detta bara upprepning för läraren – inte för eleven. Varje elev har rätt att ta orden i sin mun. Jag har anslaget att eleverna gärna får ta varandras ord, låna och utveckla sina tankar genom det någon annan redan har sagt. Om det är svårt att tala är jag en modell som gärna låter eleverna ta mina ord. Hellre än att de sitter tysta.
Då man talar om författaren och illustratörens namn så talar man om avsändare. Detta är att aktivera ett begynnande kritiskt tänkande. För att gå i dialog så måste vi veta med vem vi går i dialog med. Då jag har en ny matematikbok så är det en självklarhet att vi talar om författarna bakom matematikboken. Vi problematiserar också matematikbokens författare med en annan matematikboks författartankar kring samma område. Detta gör matematiken till ett samtalsämne och synliggör människan bakom räknandet, algoritmerna, skalan, procentsatsen. Matematikboken blir en mänsklig konstruktion och en människas röst kliver fram bakom uppgifterna. Många gånger har jag upplevt att eleverna tror att matematik kommer från någon diffus avsändare, om ens någon.
Detta inlägg är från min gamla blogg och skrevs 2008
Detta är ett uppslag i Läsdax 2. Jag har tillåtelse att använda detta uppslag. Då jag skriver för Bonniers hämtar jag mina uppslag därifrån. Ni får uppfatta det som reklam, jag uppfattar det som information och nu vill jag att ni följer med mig in i tanken kring en bildpromenad i detta uppslag.
V A R F Ö R B I L D P R O M E N A D
Bildpromenaden kan användas i alla illustrationer, i samtliga böcker, i alla ämnen och i alla årskurser. Undervisningen är generell och syftar till en medveten språkutveckling där muntligheten omsluter skrivande och läsande. Bildpromenaden utvecklar kritiskt tänkande, utvecklar ordförrråd och tydliggör undervisningens fokus.
H U R T Ä N K E R R E D A K T Ö R E R N A K R I N G B I L D P R O M E N A D E N
Jag är en frågvis person. Jag frågade mina redaktörer:
– Vad tänker ni då ni publicerar en illustration till en text?
Jo, här är ett bokuppslag ur Läsdax 2. Denna illustration får stå exempel på hur redaktörerna tänker, utvecklar och talar om illustrationen. Texten hör intimt samman med illustrationen. Men illustrationen är också en inbjudan till eleverna att utveckla sitt muntliga språk och kanske få en idé till att skriva. Redaktörerna lusläser bilden. Stämmer det här? Är det här möjligt?
K A N M A N T R Ä B L Å B Ä R P Å E T T S T R Å ?
En liten detalj visar ett barn som trär blåbär på ett strå. Redaktörerna diskuterar. Är detta möjligt? Kan man trä blåbär på ett strå? De prövar sig fram. Det går. De frågar sig fram? Kan du trä blåbär på ett strå? Redaktörerna finner att det är möjligt.
Titta på det stora uppslaget i blogginlägget och titta på den lilla detaljen – blåbären på stråt. Vi som är utbildade i bildpromenader är noggranna. Jag får ju den slutliga bilden, texten och boken. Jag konstruerar frågor kring allt jag ser. Det är eleverna som föder boken, bilden. texten med ord. Det krävs omsorg för att ge ut böcker, det krävs omsorg om illustrationerna för att undervisa kring dem. Det föds mycket tankar, ord och bilder genom en väl genomförd bildpromenad. Jag lovar att återkomma med klassrumsundervisning i denna undervisningsform.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Pingback: Böcker, samtal och analyser | Pearltrees
Pingback: Ann-Marie Körling | Pearltrees
Pingback: Träff 5 SLS åk 1-2; 26 november 2015 | Pearltrees
Pingback: Svenska | Pearltrees
Pingback: Ninajohansson | Pearltrees