Undervisa mer och ständigt i läsförståelse

Bonnier Utbildning Modets Historia

Vi säger att elever inte kan sitta still. Vi säger att de inte hänger med på lektionerna. Vi säger så om eleverna. Jag tänker alltid att elever är där. De sitter där de sitter, lektion efter lektion, och en del av dem förstår mycket lite av det som sker under lektionen. Vi skulle kunna se på deras tålamod, deras förmåga att vara där utan att känna sig delaktiga och att de hanterar sina skoldagar på det bästa sätt de kan.

Jag minns en elev jag hade förmånen att samtala med. Hon undvek läraren. Det är ett konststycke att undvika en lärare. Hon räckte upp handen när läraren vände sig mot den andra halvan av klassen, hon kröp ihop en aning då läraren vände sig till den halvan av klassen där hon satt. Hon lyckades hålla sig ifrån frågorna. Hon lyckades vara på lektionerna utan att göra väsen av sig. Vilken förmåga tänker jag.

Hon kunde inte läsa. Då eleverna skulle läsa texten i boken så hörde jag hur eleven intill högläste. Då jag frågade dem om högläsningen berättade eleverna plötsligt:

– Hon kan inte läsa, jag läser för henne annars fattar hon ingen.

Den elev som inte kunde nickade.

– Hon läser för mig.

Jag måste fråga om läraren kände till det här. Svaret var nej.

Många elever är uppe i diskussioner på elevvårdkonferenser. Man talar om vilka eleverna är. Ofta har vi diciplinproblem då vi talar om dem. Innehållet är ofta elevernas uppförande. Sällan diskuterar vi läsförmågan. Den som krävs för att eleven ska kunna delta i skolan. Ju högre upp i årskurserna ju bättre och fler effektiva strategier utvecklar eleven för att hålla sin läsförmåga hemlig. Att i årskurs sju säga att jag inte kan läsa är mycket svårt, läraren förväntar sig läsförmåga och då den är förväntad blir det svårt för eleven att blotta att eleven inte kan eller förstår.

I stort sett blir vi aldrig någonsin färdiga med vår läsförståelse. Nya texter och nya format för texter utmanar vår förmåga att läsa. En lärare som undervisar kanske aldrig någonsin funderat över hur svår texten är. Så mycket som krävs av undervisning för att såväl läsande elever som icke läsande elever behöver för att förstå.

Jag brukar kartlägga mina elevers läsförmåga, vilka lässtrategier de har, hur deras läsning utvecklas, hur min undervisning utmanar eleverna att lära om text. Det utvidgade perspektivet är att inkludera text som underlag för all undervisning oavsett ämne.

För att göra det måste jag förbereda mig. Jag går därför noggrant igenom den text jag ska undervisa ur och genom. Jag högläser den, konstruerar frågor, letar efter samspel med ord och hur att bygga upp textförståelse genom att bjuda in eleverna i texten.

Att inte kunna läsa, att inte få undervisning i text gör det svårt att gå i skolan. Det leder till att eleverna måste hantera undervisningen utifrån ett underläge. Det är inte så svårt att föreställa sig hur det kan kännas om vi själva vore i samma situation. Hur skulle vi bli? Hur skulle vi göra? Hur trötta på skolan skulle vi själva bli? Hur länge skulle vi orka med detta utanförskap? Hur svårt skulle det vara att själv berätta om att vi inte kan? Varför kan vi inte?

Bonnier Utbildning Modets historia

This entry was posted in Boken i undervisningen, Högläsning, Lektioner och lektionsförslag. Bookmark the permalink.

One Response to Undervisa mer och ständigt i läsförståelse

  1. Pingback: Undervisa mer och ständigt i läsf&oum...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.