”Svensk skola – världens mest demokratiska skola”

Jag har besökt många skolor i såväl Sverige som utomlands. Då jag varit i andra länders skolor har jag fått nyfikna frågor om den svenska skolan.

– Den är så demokratisk. Är inte svensk skola världens mest demokratiska?

Den frågan har jag tänkt mycket på. Vi lever i en demokrati. Vi verkar i den. Det ska vi vara tacksamma för. Det är en slags daglig handling att leva i en demokrati. Skolans uppdrag vilar på demokratins grund. Så inleds läroplanen. Det är stora ord. Det är också ord vi ständigt måste göra verkliga. Demokrati skapar vi ihop. Den uppkommer mellan lärare och elev. Den hålls levande i dialog och kommunikation. Den syns i lärarens tro och hopp på elevens lärande utveckling och att läraren håller upp kunskapernas djup och horisont.

– Vi ville resa till Sverige och titta på era skolor, sade man mig. Där lär sig barn att argumentera och analysera, ställa kritiska frågor och ta ansvar.

Det är en bild av svensk skola. En annan bild. Då jag lyssnar till programmet Debatt, Svt igår, berättade en ung studerande om hur den svenska skolan givit henne just detta, förmågan att argumentera och analysera. I en demokrati krävs den förmågan. I ett samhälle ställs vi inför ständiga val där vår förmåga att analysera möjliggör för våra val.

Att lära sig läsa, att ständigt lära sig läsa svårare och mer komplexa texter hör till demokratins väsen. Att räkna och tillägna sig matematikens språk likaså. Ekonomi och hur att avgöra räntor är en demokratisk rättighet. Att kunna analysera siffror avgörande för egna val och omsorgen om andra. Språk för kommunikation med olika kulturer, olika generationer och lyssnandet som ett redskap och en social aktivitet för att ingå och förstå.

Då jag var i Norge berömde en norsk lärare de svenska ungdomarna som sökte arbete i Norge. De vill arbeta, de tar ansvar, är trevliga och kan bemöta människor.

– Får det lära sig det här i skolan?

I dagens DN skriver generaldirektör Ann-Marie Begler och Lene Persson Weiss att undervisningen måste stimulera eleverna men att den inte gör det. Att inte uppleva sig utmanad och att få undervisning som aldrig påverkar känslan av att jag är lärande skapar passivitet. Att verka och leva i en demokrati och värna den är en utmaning, den kräver dagligt arbete. Att lyssna till elevernas vilja till utmaningar och hur de själva vill ha svårare uppgifter är att värna den demokratiska rösten. Demokrati är inte passivitet och anpassning. Demokrati är något levande. Det uppkommer i mikrosammanhang mellan lärare och elever. Den kan upplevas i skolan.

Vi ska värna den.

Då jag lyssnar till Arnolds önskelista tänker jag på just demokrati och rösträtt. Arnold har genom undervisningen fått möta litteratur och genom undervisningen utvecklat sin förmåga att formulera sig, genom undervisningen få läsa upp sina tankar och sitt skrivande inför en bredare allmänhet.

This entry was posted in Styrdokumenten, Värdegrunden. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.