Läsmotstånd och läsnyfikenhet

Min mamma läste. Hon berättade ibland om det hon läst eller de böcker hon köpt. Hon kunde ta en bok och läsa lite ur den. Efter att min mamma berättat lite om innehållet i boken frågade jag:

– Får jag läsa den?

– Det får du absolut inte göra. Du är inte tillräckligt stor för att läsa de här berättelserna. Äventyren får du om några år. Då du blivit större.

Ingenting kunde få mig att läsa som det motståndet.

Läsnyfikenhet är första steget till att utveckla mötet mellan bok och läsare. Förmedlarens roll, den mellan blivande läsare och bok, är mycket viktig. Där kan förmedlaren göra allt för att skapa intresse. Det bästa sättet är att läsa lite ur boken och att själv tycka att den är intressant. Genuint läsintresserad.

Min mamma var expert på att skapa läsnyfikenhet. Hon förbjöd böcker. Hon sa resolut nej till vissa böcker. Sen sa hon författaren den och den och visade att den boken hade en given plats högt upp i hyllan. En plats som krävde lite arbete för mig att hämta boken. Det där underbara motståndet.