Läsundervisningens organisation

Läsundervisning, textsamtal, kräver organisation. I Kiwimetoden, 2006, skriver jag om hur språkundervisningen kan organiseras i helklass-, halvklass-, vägledd, par- och enskild undervisning. Att inom klassrummets ramar verka för att undervisningen kan varieras och komma eleverna nära. Jag är utbildad på Nya Zeeland där klassrumsorganisation är en del av lösningen och resursen för elevens läsutbildning. Ni som har följt min blogg har säkert läst om organisation för lärande. Här är ett mycket utförligt inlägg om hur man kan utveckla klassrummet.

Det hela handlar om att läraren alltid är aktiv. Inte att läraren efter genomgångar går omkring och hjälper elever som behöver hjälp av olika anledningar utan en lärare som utvecklar organisationens möjligheter att komma nära elevernas lärande genom att ständigt undervisa och delta i medvetna textsamtal.

I Sverige har vi ofta en lärorganisation som innebär att läraren går igenom ett innehåll för att sedan sätta igång eleverna. När eleverna kommer igång så behöver de hjälp. Läraren blir då en individuell hjälpare. Jag har sökt mig ifrån detta mönster och istället organiserat så att eleverna får träffa mig i olika konstellationer för att utveckla sin förståelse eller fördjupa det vi gått igenom. Jag blir därmed en följande, stöttande och utmanande lärare som ständigt verkar för att undervisa. Jag kommer närmare och närmare varje specifik lärsituation och elevens lärande genom att utveckla klassrummets organisation.

I mina klassrum har jag organiserat för:

• gemensam undervisning (helklass)
• repetition av gemensam undervisnings innehåll för de som behöver ytterligare undervisning innan prövande av hur och varför i egna (inte ensamma) arbeten
• vägledd undervisning för grupp om fyra till sex elever under det att alla de andra arbetar i klassrummet
• parundervisning, två som får stöttning, utmaning och dialog med läraren kring fokus (enklaste sättet att börja är att då en elev behöver hjälp inbjuda den som sitter bredvid att delta i samtalet, att se sin lärarroll som en viktig resurs för eleverna, så viktig att den intill kan inkluderas).
• Individuell undervisning; en-till-en-undervisning. Vi brukar använda en-till-en-undervisning utifrån elevens inbjudan, eleven vill ha hjälp och räcker upp handen, och så kommer vi. Jag har individuell undervisning med alla oavsett de behöver hjälp eller inte. Det betyder att jag för nära och utvecklande samtal med varje elev.

Vill man börja med detta handlar det om att utveckla medvetenhet för organisationens möjligheter. Elever som arbetar intensivt med något, kanske i grupp, kan utvecklas till att få en undervisande lärare som samspelar med elevernas tankar och samtal. Det betyder att man prövar genom att slå sig ned bland eleverna, att man antar ett nyfiket förhållningssätt och inte värderar eleverna utan söker ställa frågor som problematiserar och generaliserar det eleverna arbetar med. Det är eleverna som under vägledd undervisning ska få tillgång till lärarens medvetna frågor. Detta går att pröva i uppkomna situation i klassrummet. Läraren kan alltså lära sig hur att göra genom att pröva. Vägen till denna organisation går genom att se sig själv som undervisande lärare och att som sådan utveckla möjligheterna till undervisning i flera konstellationer.