Att läsa forskning och förstå vad?

P1260518

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Vad menas med formativ bedömning?

Det var en fråga jag fick för inte så länge sedan. En lärare undrade. Den här terminen skulle man arbeta med formativ bedömning. Kurser hade man fått gå på. Nu skulle det börja synas i klassrummet. Nu var uppdraget lärarens. Jag tänkte att det är inte lätt att genast förstå. Det är spännande att fundera över hur jag eller kollegan, rektor eller en annan kollega besvarar frågan. Vad menar vi med formativ bedömning? Det är genom detta möte vi kan börja undersöka hur vi förstår och vad vi har förstått och genom det lära av varandra. Den förödande tystnaden där vi försöker förstå men inte förstår skapar inte någon förändring.

Det omsättande uppdraget är skolans då vi läser vad forskningen kommer fram till. Hur detta går till och vad som omsätts borde forskare forska på. Förändringar vi gör kan handla om något som påverkar själva utförandet – hur – och genom vad eleverna får möta det som förändras. Lärare är praktiker. Handfasta tips är ofta första steget till att införa något nytt. Den pedagogiska tanken handlar om att tänka kring vad som hände då vi gjorde detta nya är det som på sikt förändrar tankestrukturerna hos läraren.

Att läsa vad forskningen kommer fram till är vad vi kan göra i de pedagogiska samtalen. Vi kan exempelvis läsa olika rapporter och beskriva dem för varandra. Men vad är det vi lyfter fram? Är det något vi själva finner oss bekanta i? Är det något främmande och obekant vi lyfter fram? Den som presenterar en rapport är också en som värderar källan och risken är att vi blir subjektiva och väljer det bekväma  – det vi känner igen.

Dewey talade om learning by doing. Man lär sig genom att göra. Men det räcker inte att bara göra. Vi måste tänka om det vi gör. Varför gör jag detta? Vad betyder det här i mer generella tankegångar? Jag ger eleverna möjlighet att visa att de förstår eller inte förstår genom röda, gula och gröna markörer. Men vad händer med min undervisning då jag ser att de inte förstår? Lägger jag skulden på eleverna? Säger jag till dem att skärpa sig en aning och lyssna bättre och mer noggrant? Förändrar jag min undervisning så att mitt språk blir mer begripligt? Lägger jag till förklaringar? Vad gör de praktiska förslagen med det jag tänker om undervisning och elevernas lärande?

När betygsfrågan diskuteras är det vilsamt för mig som inte tycker att betygen ska införas att höra vad en professor sakligt och kortfattad svarar. Ett svar som i all sin enkelhet rymmer genomläsningar av rapport efter rapport, analyser och sammanfattningar. Genom professorns röst löper en kedja av andras röster. Frågorna jag ställer mig är – Kommer jag att läsa rapporten? Vad nöjer jag mig med? Hur kommer det sig? Den beprövade erfarenheten är det vi tillsammans vet och kan i skolan – men vad menar vi med beprövad erfarenhet? Hur utmanas exempelvis betygsfrågan av den beprövade erfarenheten? Vad säger vi då vi tar ställning i frågor? Genom vad?

Och detta med formativ bedömning, det vi ska jobba med denna termin? Förstår vi då betydelsen av vad formativ bedömning gör för skolan, för läraren och för eleverna?

This entry was posted in Läraryrket och lärarrollen and tagged , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.