EN LÄRARE VISAR UPP NÅGOT SOM KAN BLI SYNLIGT OCH MEDVETET
Jag baxar mig igenom folkmassorna. Det är skärtorsdag. Det är första april. Folk springer i massor, och ingen ser den andre. Jag hör några tonåringar vråla på en man som försvinner in i folkmängden. De ropar så fint på honom, så glatt och jag ser att mannen ler mot dem. Ett gensvar.
– Du är lärare va? frågar jag.
– Hmmmm, småler mannen.
– Ingen annan skulle ungarna ropa på så, alltså så unisont, sa jag. Och jag kände mig med ens stolt över att tillhöra detta yrke.
Mannens ögon glittrade:
– Jag är en omtyckt lärare! sa han. Och oj så jag har jobbat med att lära dem det jag önskar att de får så att de kan möta livet. Oj, vilket hårt arbete. Att de ropar så där på mig, det är ett slags kvitto på det. Jag har alltid utmanat mina elever. Hellre lite svårt än tråkigt och lätt.
Jag höll med. Så vinkade jag Glad Påsk och försvann mellan människorna. In i tunnelbanan. Mitt ansikte – ett leende!
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Vilken otroligt fin iakttagelse! Det här borde alla lärare få läsa….
Ja, lärare kan göra mycket stor skillnad. Den här läraren axlade detta. Att visa att han är värdefull. A-M
Jag skickar ditt blogginlägg som glad påsk hälsning till mina kollegor. Glad påsk till också A-M.
Men så fint – lärarlyftet kanske man kan kalla det. A-M