att slå ett barn

och slaget kom från den så viktiga handen

och slaget kom från den som alldeles nyss satte på ett plåster

och slaget kom från den som lagade spagettin och korvstroganoffen

och slaget kom från den som hämtade från skolan

och slaget kom


och slaget var med handen från den som också höll om

och slaget var med handen som räcktes fram och manade kom

och slaget var med handen som strök bort håret ur pannan

och slaget var med handen som viftade bort getingen

och slaget var med handen


och slaget slog rakt igenom den tunna huden

och slaget slog rakt igenom den självklara tillhörigheten

och slaget slog rakt igenom det ordnade heminredda

och slaget slog rakt igenom framtiden

och slaget slog


och slaget träffade

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Misstagen, Sorg, Värdegrunden och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

3 svar på att slå ett barn

  1. mie skriver:

    Du berör den hemska sanningen. Jag finner inga andra ord än:”JAG GRÅTER AV MEDÖMKAN OCH AVSKY!”

  2. Jaana skriver:

    Så starkt så jag inte finner orden – vill bara säga att jag läst orden som du fann för att beskriva det obeskrivliga.

  3. Anne-Marie skriver:

    Jag måste sätta ord på det jag tänker. Jag måste… och försöka få alla som vet, kan, vill, måste, att ta ställning för barn, tro dem, och göra skillnader. A-M

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.