att slå ett barn

Postat den 05/04/2010 av Anne-Marie Körling

och slaget kom från den så viktiga handen

och slaget kom från den som alldeles nyss satte på ett plåster

och slaget kom från den som lagade spagettin och korvstroganoffen

och slaget kom från den som hämtade från skolan

och slaget kom


och slaget var med handen från den som också höll om

och slaget var med handen som räcktes fram och manade kom

och slaget var med handen som strök bort håret ur pannan

och slaget var med handen som viftade bort getingen

och slaget var med handen


och slaget slog rakt igenom den tunna huden

och slaget slog rakt igenom den självklara tillhörigheten

och slaget slog rakt igenom det ordnade heminredda

och slaget slog rakt igenom framtiden

och slaget slog


och slaget träffade

Anne-Marie


Inlägg som berör samma teman:

  1. Första slaget mot ett barn
  2. Den tunna hinnan
  3. Idag då jag åt
Det här inlägget postades i Misstagen, Sorg, Värdegrunden och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

3 svar på att slå ett barn

  1. mie skriver:
    05/04/2010 kl. 9:30 f m

    Du berör den hemska sanningen. Jag finner inga andra ord än:”JAG GRÅTER AV MEDÖMKAN OCH AVSKY!”

  2. Jaana skriver:
    05/04/2010 kl. 3:33 e m

    Så starkt så jag inte finner orden – vill bara säga att jag läst orden som du fann för att beskriva det obeskrivliga.

  3. Anne-Marie skriver:
    05/04/2010 kl. 3:35 e m

    Jag måste sätta ord på det jag tänker. Jag måste… och försöka få alla som vet, kan, vill, måste, att ta ställning för barn, tro dem, och göra skillnader. A-M

Kommentarer är stängda.