VERSALISERINGEN

Det fanns trehundranågonting på detta ord då jag sökte på Google. Jag trodde i min ordfantisering att jag uppfunnit ordet. Jag tycker om versalerna då ungar läser och vill läsa. Jag tror på valmöjligheterna. Då barn skriver manuellt så skriver de ofta versaler. Det tycker jag är fint. LISA! MAMMA! PAPPA! och så något litet annat ord som lyfts fram och görs större.

DSC_9078

Modella - TEACHING BY DOING min lilla påhittiga parafras - och liten skriver in sig!

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Svenskämnet och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på VERSALISERINGEN

  1. Det finns i alla fall bara en enda träff på ”ordfantisering”, så gläd dig åt den uppfinningen!
    Vad gäller versaler är jag kluven. För mig betyder versaler, i alla fall på nätet, att man SKRIKER, och därmed inte lyssnar. Men det är nog för att jag är färgad av kutymer på mejlinglistor och forum. I skolans värld kan det förstås fungera annorlunda.
    Tyckte om ditt exempel med LISALISA, och det var ju versaler.

  2. Anne-Marie skriver:

    Hej du! Härligt att ha dig här. Visst är LISA LISA ett vackert exempel. Barn skriver i VERSALER. Jag tror det är bra och viktigt. Det säger något. Anne-Marie

  3. Plura skriver:

    Kan det vara så att barn skriver med versaler föra att de vill göra sig hörda i en vuxenvärld!?

Kommentarer är stängda.