Särskilt behov i skolan

Jag måste säga att jag tröttnat på behovsförklaringarna som vi ger barn utan att fråga dem själva. Vi säger att liten grupp är så ypperligt men frågar inte eleverna om de så väldigt gärna vill gå i dem. Vi ger dem inte den valmöjligheten som de behöver. Låt säga att vi lät dem se och ta del av den lilla gruppens verksamhet och utvärdera den och få välja mellan den och den klass som eleven annars måste lämna.

Jag skriver nu en aning snett och vinklar det mot att jag vill ge eleverna en möjlighet att vara kvar i sin klass. Att verka för det möjliga i klassrummet. Jag tror på smågruppernas undervisning i klassrummet. Och jag tror på demokratin och rätten att få förstå vilka sammanhang man kan erbjudas och rätten att få välja. Det är människor vi talar om. Kanske vi kunde fråga:

– Var tror du att du lär dig bäst? Vad behöver du för att lära dig här i klassrummet?

Jag ställer mig också frågan:

– Hur särskilda är behoven egentligen?

Jag tycker också att man kan vinkla frågorna till läraren:

– Vad behöver undervisningen för stöd för att utvecklas?

Det här inlägget postades i Sorg, Strategier, Styrdokumenten, Värdegrunden, Verkligheten. Bokmärk permalänken.

3 svar på Särskilt behov i skolan

  1. Lisa skriver:

    Bara ett litet förtydligande: Tänk på att ingen elev har behov av stöd, däremot kan en elev tillfälligt finna sig i behov av stöd. Skillnad på har behov och i behov av….
    Och om eleven är i behov av stöd så är det undervisningen som inte varit tillräckligt bra!
    Dina frågor till eleven är så bra, fler sådana i undervisningen.

  2. Morrica skriver:

    Jag kommer att tänka på den unge elev som glad som en lärka berättade för sin förälder att ’idag har jag varit så duktig, jag behövde inte gå till [specialläraren] en enda gång!’. Klassläraren kom ut strax efter eleven och beklagade att eleven denna dag inte fått det stöd eleven hade rätt till, eftersom specialläraren var sjuk denna dag.

    Elevens uppfattning av det som skolan avsåg som stöd var att det var en bestraffning.

    Det var inte så lyckat.

  3. Lisa skriver:

    Även där kan man fundera över det ”tänkta stödet” – hur fånga eleven så att stödet blir en belöning?
    Kanske genom att förstärka det som är bra, det som är kul, det som är intressant istället för att fokusera på det som är mindre bra?
    Och varför inte fråga eleven hur den ser på saken? Ofta har eleverna mycket bra åsikter om hur arbetet ska läggas upp. Genom dialog och stora lyssnande öron kan man komma långt.

Kommentarer är stängda.