Lyft undervisningen och tala om innehållet

Vi bör tala om vårt innehåll. Inte krångla in oss i vad vi tror sker och äger rum inne i eleverna. Vi bör tala om det som sker utanför eleverna. Det som är matematiktalet. Det som är elevens fråga. Det som handlar om författarens texter och hur man skriver ordet ”robot”. Vi bör tala om det vi kan tala om – det som syns. Vi ska sätta ord på det som sker genom att sätta ord på det som är verkligt. Det betyder att vi talar om det lärande som äger rum här och nu. Vi ska genom vårt pedagogiska språk sätta ord på just detta och koppla det till läroplanen och kursplanerna. Vi är lärare. Vi är det. Och det är lärandet vi ska uppmärksamma.

Jag har tröttnat på att vi alldeles för ofta stirrar oss blinda på det mål vi ska uppnå och sträva mot, vi ska äga målen och ta riktningen mot dem. Eftersom vi har tio år på oss ska vi verka för att vi når dem. Målen ska inte vara en piska utan en riktning för undervisningen. För att se att vi är på väg måste vi stanna upp och sätta ord på det vi gör. Det handlar om det rent faktiska som äger rum i klassrummet idag. Det eleverna visar oss av lärande.

Om vi talar om det faktiska lärandet som äger rum är vi lärandet nära. Det tycker jag vi ska vara.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter. Bokmärk permalänken.