Ibland är marken förunderligt blå

Postat den 2011-06-13 av Anne-Marie Körling

Ibland kan man titta för mycket åt ett håll, eller tappa huvudet helt och orken, lusten, glädjen, och se det gråa i betongen. Då kanske himlen kan uppenbara sig i en vattenpöl eller i en utlagd spegel och då, kanske då, kan man se att himlen är förunderligt blå, vacker och väldigt hög.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Till min adopterade mamma
  2. Horisonten
  3. Den första frosten, höga himlen och minnen från en dag som står still
Det här inlägget postades i Skriver om ditt och datt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.