Funderingar

Problemet är inte sakerna utan att vi har dem tänkte jag. Saker flyttar in. De flyttar aldrig ut. De tar sin plats därför att de finns. Innan de kom fanns de inte. Saker och ting tar plats. De flyttar inte ut. Och sakerna jag fick efter att någon dog gör det besvärligare. Jag har något band som inte vill klippas. Förknippar med någon saknad. Ser plötsligt händerna kring ett ting. Och tinget blir besjälat av en gårdag. Jag minns händerna. Och kan inte förmå mig att kasta iväg.

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen. Bokmärk permalänken.