”Jag skriver först och främst för en ung kollega som plötsligt kastats in i en virvelstorm av de mest svårlösta pedagogiska problem och tilltrasslade materiella förhållanden.”
Ja, så skriver Janusz Korczak i sin bok – Hur man älskar ett barn, 1992. Och jag tänker på den läraren som inom någon vecka kliver in i skolan som ny lärare. Tänk om vi lärare i kollegiet kunde välkomna med att presentera oss genom att säga:
– Hej, jag heter Anne-Marie, jag tycker att undervisning är spännande och utmanande.
– Hej, jag heter Amin, jag tycker att lektioner ska innehålla…
Det är oftast så att den nya läraren ska stå inför alla andra och presenteras eller presentera sig. Jag tycker kollegiet ska presentera sig och yrket innan nya läraren presenteras.
Det är också som Janusz Korczak skriver: Skolvärlden är komplex och en ung lärare behöver allas öron för att få berätta, stunder att beskriva sina tankar och gehör för det som uppstår. Det betyder också att lärare i yrket får ny näring.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Åh! Jag håller med! Och… jag tror Korczaks bok ligger i brevlådan när jag kommer hem idag!