Jag vill inte veta

Ibland vill vi inte veta. Vi bara vill inte. Hemska sanningar som vi måste känna till. Men hela vårt väsen vill inte veta. Solveig von Schoultz har beskrivit det i ”Ett annat sätt att räkna tiden”, 1989:

”Sandstorm

Det jag inte vill veta vill jag inte veta.

Jag spärrar lurvet i min öronöppning

snör ihop mina näsborrars ring

klibbar mina ögonhår mot kinden

och trampar vidare i skymmande öken ”

 

****

Sandstorm gör att vi måste blunda för att skydda oss. Små korn av sanning gnisslar mot vardagen. Ögonen far illa. Det känns att få ett sandkorn i ögat. Ögonen tåras, ”klibbar mina ögonhår mot kinden.” Ett helt väsen av nej i en sandstorm. Vill inte veta. Men vet redan.

Så tänker jag. Och tackar för orden som rusade mot mig från en boksida.

Det här inlägget postades i Skriver om ditt och datt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.