Jag är smått förälskad i boken IRIS KARLSSONS VÄRSTA SOMMAR av Elin Lindell. Nu när det är sommarlov kan den boken vara lämplig läsning för en lärare. Och detta för att få lite kläm om litteratur att högläsa för elever oavsett ålder när vi sedan träffas i skolan igen.
Boken läser man fort. Det tycker inte jag att man ska göra. Men jag skriver det för att lärare alltid har en diskussion om tid. Jag önskar att vi fann litteratur såväl ålderslös som tidlös. Jag har ägnat mycket arbete åt denna bok och jag hoppas kunna gensvara med det i höst.
Så låna, läs och ha roligt. Alfabeta är förlaget, nätet är platsen ni kan köpa den på eller allra, allra bäst är väl om ni söker upp en boklåda där verklighetens böcker går att klämma på och provläsa lite ur, det finns säkert en liten bokhandel som kämpar med sin överlevnad som ni kan besöka.
Ja, sen naturligtvis – biblioteken. Dit ska ni gå. Och ta varenda unge med er dit. Prata ljudligt om hur roligt ett biblioteksbesök är och utbrist slagord för er själva – Tänk när jag var liten då älskade jag bibliotekariens boktips. Jag slukade dom minsann! – Vårt närmaste bibliotek gick jag oftare till än till kiosken då jag var liten.
Alltså kiosken – känns också rätt försvunnet om jag ska vara ärlig. Måste skriva om mina kioskminnen. De är många och de är där jag lärde mig verklighetens matematik och hur vuxna kunde vara så tålmodiga med små barns svåra uppgift att välja. Sen smakade jag aldrig på ordet kiosklitteratur. Det var ett speciellt ord.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
