Arbete med Anne Franks Dagbok

Körling undervisar om Anne Frank och dagboken 2010Körling undervisning om Anne Frank 2010Körling undervisar 2010Körling undervisar 2010Körling undervisar 2010Körling undervisar 2010Körling undervisar 2010

Jag högläser ur Anne Franks Dagbok. Då jag högläser gör jag eleverna medvetet deltagande genom Read-out-think-out – en högläsningsform jag lärde mig vid en utbildning vid Manhattan New School NY. Jag delar också med mig av orden jag läser genom att vi alla uttalar meningar, säger dem högt och i olika form och uttryck. Eleverna får också stoppa mig och komma med frågor, påståenden och efter korta stycken talar vi om våra tankar och erfarenheter kring det Anne förmedlar ut till oss. Det blir stora reflektioner över ord, meningar, årtal, livsförhållande, geografi och människans sätt att vara.

Igår publicerade Aftonbladet en artikel om kvinnan som såväl hyste familjen Frank samt gömde dagboken. Artikeln blev underlag för reflektion kopplat till den högläsning eleverna nu deltar i. Artikeln introducerades genom rubriken, därefter förförståelsen, därefter fick eleverna, som alltid, läsa högt två och två. Då tar eleverna orden i sina munnar och aktiverar därmed en större förståelse då fler sinnen är inkopplade till läsningen. Det är också lyssnande. Det betyder att eleverna får möjlighet att reflektera. Denna form gör vi i alla texter vi samtalar om. Alltid två och två. Eleverna är vana.

Till artikeln uppstod frågor. Dessa frågor fick eleverna skriva ned. Jag är inte särskilt intresserad av att de återger artikeln och förklarar vad de lärt. Frågorna för framåt och visar också att eleverna reflekterar och tänker. Ni kan läsa hur eleverna konstruerar tänkande frågor. Därför stannar undervisande fokus inte upp. Frågor är öppningar till större lärande.  Samtliga frågor är höglästa för hela klassen. Cirkelläsning och det vackra ordet SHARE gäller i vårt klassrum.

Därefter får eleverna alltid utvärdera och reflektera. Detta är viktigt.


Körling undervisar 2010
Körling undervisar 2010

En av eleverna lyfte fram ett stycke ur artikeln. Denna tanke kring hjälteviljan eller den mänskliga osjälviskheten att hjälpa för att det hör till just det mänskliga, att vara så orädd och osjälvisk att skapa utrymme för en annan människa.

Jag lyssnade idag till diskussioner som jag önskade hela lärarsverige kunde höra. Flera gånger höll jag mina fingertoppar mot mina ögonvrår då tårarna, av en slags lärarlycka, ville fram. Här är texten och därmed tycker jag ni ska läsa nästa blogginlägg där eleven själv beskriver. Eleverna går i årskurs fem.

Körling undervisar 2010 - eleven förstorar texten och delar med sig till hela klassen!


Undervisning korresponderar mot läroplan och kursplaner i enlighet med detta:

  • kursplanernas övergripande mål – argumentera, analysera, förklara och generalisera
  • stimulerar reflektion över mänskligt tänkande och handlande (sid 65 Samhällsorienterade ämnen ämnets roll i utbildningen)
  • om förändringar i samhället på skilda platser och under skilda tider (sid 65 Samhällsorienterade ämnet, ämnets roll)
  • utvecklar respekt för människors ställningstaganden men uppmärksammar och tar avstånd från sådana som innebär förtryck och kränkningar
  • ta hänsyn till allas värde
  • problematisera demokratiska förhållningssätt (strävansmål Samhällsorienterade ämnen) sid 69
  • Bearbeta  olika källor, granska och värdera uppgifter (strävansmål Samhällsorienterade ämnen) sid 69
  • Tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker (Historia, mål att sträva mot) sid 76
  • Kunna identifiera och reflektera kring några historiska händerlser och skeenden och betydelsen för dessa i vår tid (Historia sid 79)
  • Kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir levande och begripligt (Svenska sid 99)
  • utvecklar sin förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap (Svenska strävansmål sid 97)
  • lär sig både för sig själv och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper. (Svenska strävansmål sid 97)
  • blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer … (Bild, strävansmål) sid  9

Eleverna har också fått skriva in sig i Anne Franks Dagbok. Det betyder att eleverna får ta en text av Anne Frank. Man tager första meningen ur texten. Vid punkt skriver man in sig med en mening. Därefter följer en mening av Anne Frank. Därefter skriver eleven in sig med det eleven vill. Eleverna vet att man måste titta på båda meningarna innan man kan skriva in sin egen. Här är den text två elever fått arbeta med. Arbetet är självständigt. Men naturligtvis får eleverna samspela, samtala, samverka.

Ur Anne Franks Dagbok

Elevens text till Anne Franks Dagbok - körling undervisar

P1050031Körling undervisar 2010

Vi arbetar vidare. De dagbokstexter som eleverna skriver kring boken är under processande. Men dessa publiceras inte – dagboksskrivande är skyddat skrivande – läs barnkonventionen så vet ni!

LÄS OCKSÅ DETTA INLÄGG – AV ELEV ÅRSKURS FEM!

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Frågekonsten, Ordförrådet, Styrdokumenten, Svenskämnet, Värdegrunden. Bokmärk permalänken.

5 svar på Arbete med Anne Franks Dagbok

  1. Pingback: Eleven skriver om Anne Frank « Anne-Marie Körling

  2. Lilian Sjödahl skriver:

    Lärarlycka är speciellt!
    Det är inte utan att jag känner ett sug i lärarsjälen, ett och annat härligt minne dyker upp när jag läser om er lektion.

    Idag besökte jag några före detta elever och jag hade turen att träffa på ytterligare några på vägen genom gymnasiekorridorerna. De är underbara, ”mina” gamla elever. Det var härligt att titta in i deras glada ögon, känna att de mår bra och att de fortsätter frammåt i livet. När jag lämnade skolan tänkte jag på vilken tur det är att rektorsjobbet bjuder på liknande glädje. Men det är något visst med de nära elevmötena.

    Lilian

  3. Anne-Marie skriver:

    Hej Lilian, visst är det en lärarlycka. Jag känner den ofta, ofta. Mina elever ser det trots att jag försöker vara neutral i min framtoning. Jag vill inte göra mig till den eleverna ska tillfredställa eller ha som mål. Men de där lyckotårarna är väldigt vackra att känna. Anne-Marie

  4. Plura skriver:

    Du har gjort det igen. Tänk om en annan fått gjort något liknande när man läste Fänrik Sthåls sägner eller annan litteratur i skolan för ”hundra år sedan”.

    Dina elever kommer att var ruskigt välförberedda för ett kritiskt och analyserande liv, där ingen står och bugar inför överheten som vår föräldra generation gjorde. Eller den aningslöshet många av våra egna jämngamla har för vissa företeelser trotts radikalismen på 70-talet.

    Låt lyckotårarna flöda i strida strömmar!!!Plura

  5. Anne-Marie skriver:

    Det är stora ord Plura, Tack! Anne-Marie

Kommentarer är stängda.