DEBATTARTIKEL – Två psykologer och en pedagog

9 svar på DEBATTARTIKEL – Två psykologer och en pedagog

1. sspirit skriver:

   13 september 2010 kl. 8:17 e m

   Kloka, kloka, ni!
   Jag brukar säga att det knappt finns i förskolan/skolan barn i behov av särskilt stöd. Det är vuxna som har dessa behov. Inget fel eller ont om det, det gäller bara att lägga rätt kort på bordet, så att det rätta stödet kommer in till den behövande.
2. Anne-Marie Körling skriver:

   13 september 2010 kl. 8:51 e m

   Älskade Sspirit – så väl du förstod oss. Det är vi som ska utvecklas runt barnet, eleven. Jag blir alltid så glad över dina ord. Ska bli spännande att träffa dig.//A-M
3. sspirit skriver:

   13 september 2010 kl. 8:58 e m

   Säger du det?!
   Jag begriper inte riktigt att jag ska träffa dig snart, snart, snart. Men det är du som är den Kloka, jag litar på dig. Jag är glad och otroligt tacksam.
4. Anne-Marie Körling skriver:

   13 september 2010 kl. 9:06 e m

   Vi är människor. Och det blir vi ihop. //Anne-Marie
5. Jan Lenander skriver:

   13 september 2010 kl. 9:22 e m

   Jag håller med om det meningslösa med hårda tag och straff men undrar ändå lite vem du polemiserar så mot. Är det elever kan möta några konsekvenser av dåligt uppträdande? Är det att föräldrar är huvudansvariga för sina barns uppfostran?

   Jag älskar dina synvändor och ditt sätt att nalkas alla dessa elever känns så härligt men kan inte en sådan här artikel leda till att man ska höja ribban för lärarna ännu mer?
6. Anne-Marie Körling skriver:

   13 september 2010 kl. 9:32 e m

   Hej Jan, Jag tycker att man ska göra läraryrket tydligare. Jag tror på lärarens roll. Men jag tror också på möjligheterna att vara lärare och modell. Vi måste utbilda oss i mentalisering och lära oss förstå vårt värde. Jag är glad om artikeln blir underlag för diskussion. Vi ska höja ribban en aning tycker jag. Pedagogik är inte något enkelt och läraryrket är nog ett av de svårare yrken man kan ha. Men vi måste utveckla vårt yrke och sätta ramar för det. // Anne-Marie
7. sspirit skriver:

   13 september 2010 kl. 10:16 e m

   Olika lärare, olika längder. Ribban är höjd för vissa, för andra ligger lågt. Vi måste nog hitta till något mellanläge, så att de flesta kan känna sig vinnare.
8. Anne-Marie Körling skriver:

   13 september 2010 kl. 10:17 e m

   Jag tänker i termer av Vygotskij – att utveckling av läraryrket är samspelande med elever, tid, klassen, gruppen, individerna och samtiden, stoffet och läraryrket och dess läro-och kursplaner. Läraryrket måste röra på sig ständigt och gör så. //A-M
9. sspirit skriver:

   13 september 2010 kl. 10:32 e m

   Håller med dig, A-M.
   Egentligen tycker jag inte om att diskutera ”ribban” i samband med läraryrket
   (möjligen är det bara skräddaren som har mycket mera att säga om ribban), då leker jag med den.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.