Jag brukade alltid ha några favoritord med mig in i mina klassrum. Dagens favoritord kunde vara på engelska, svenska och hämtade ur matematiken, geografin och samhällskunskapen.
Låt säga att jag hade favoritordet: Tunnelseende (men Anne-Marie – var det det enda ord du kunde komma på i en tid då det finns tusentals andra ord att välja på?)
Det ordet ger jag mina elever. Ger. Jag vill bara att de ska få. Låt oss leka vidare med ordet tunnelseende.
– Jag sätter in tunnelseende i en mening, säger jag. Min mening blir: Jag ser i en tunnel alltså är jag tunnelseende (och så tänker jag på Decartes och det är lite långsökt men ändå).
Så får eleverna, dvs alla, hitta på en mening med tunnelseende i. Och det blir både fånigt och roligt på en och samma gång. Under det att vi arbetar så här med ordet – börjar vi faktiskt grubbla på vad ordet egentligen står för. Och nu då jag skriver det här så funderar jag väldigt över vad ordet just betyder.
– Tunnelseende är något man ägnar sig åt när man är på jakt efter tunnlar.
– Det är en fransk företeelse och själva görandet kom till Sverige under 1800-talet. Då började det en folkrörelse av tunnelseende. Man gick helt enkelt in i mörka tunnlar och upptäckte att man kunde se i den.
– Att verkligen kunna se en tunnel är att blicka in i mörker och tro på ljuset som finns på andra sidan.
I min ordbok finns nu inte själva ordet Tunnelseende däremot finns tunnelbana och tunnelugn. Alltså om man tänker efter – vad är ordet Tunnelbana för ett märkligt ord. Sen kan man ju fundera över hur bröd bakas i en tunnelugn. Ja, hur bakas bröd i tunnelugnar? och hur smakar ord som vi leker med?
Ord kan bakas av en ordbagare! En ordfångare får orden att fastna i det medvetna!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Ord betyder så mycket. Samförstånd, missförstånd och jag vet inte vad.
Tunnelseende kan oxå vara tankebegränsande och målfixerande. Gissar att många elitidrottare ägnar sig åt tunnelseende.
Är man i Göteborg blir det ovanligt mycke tunnelseende. Plura