Skrivande jag!

Det är så det är med skrivande jag. Kommunikationen sker mellan mig och orden. Inte tittar jag upp och fram utan mer ned och inåt. Mina fingrar löper fram och tillbaka för att gensvara på min tankar och texterna växer upp framför mig. Ibland förvånas jag. Ibland sätter jag punkt. Ibland lämnar jag alltsammans i sticket och går ut!

Det här inlägget postades i Svenska, Verkligheten och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.