Tystnaden och tänkandet ur vilket pedagogen utvecklas

Jag har blickat ut mot skolvärldar. Jag har tacksamt ingått i sammanhang där jag själv fått vara mycket tyst. Jag har lyssnat till språk jag inte har förstått, jag har tagit del av det jag fått se och förstå med andra sinnen. Det är nyttigt. Kanske vi skulle lyssna bättre och mer i klassrummen. Vi kan lära oss av lärares gester och mimik i barns ansikten och rörelser. Jag har också fått ta del av underbar undervisning och glada och självförtroenderika barn i Svenska Skolan i Moskva. Nu är jag på väg hem med bagaget fullt av inre tankar. De berikar mig ofantligt.

Det här inlägget postades i Modellerna, Pedagogik, Skolrättigheter, Styrdokumenten, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Tystnaden och tänkandet ur vilket pedagogen utvecklas

  1. sspirit skriver:

    Välkommen! Välkommen hem, Anne- Marie!
    Du vet väll att vi är här och väntar på dig. 🙂

  2. Anne-Marie Körling skriver:

    Tack Sspirit. A-M

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.