En tankemodell för skolans pedagogiska arbete

Jag tänkte skolutveckling i flera aspekter. Skissade upp en plan. Så här såg den ut då det begav sig och kanske fortfarande gör:

Jag hade sju övergripande skolpunkter:

  • Eleven
  • Yrket
  • Uppdraget
  • Innehållet
  • Modellen
  • Utvärderingen
  • Summeringen
Innehållet till dessa rubriker skulle vara: 

ELEVEN:

  • Hur ser vi på barnet?
  • Hur ser vi på eleven?
  • Barnkonventionen i praxis?
  • Rätten att lära och utmanas?
  • Elevdemokratin och dess möjligheter och verkligheter
  • Ansvarsutveckling
  • Växandet glädje – hur förstår vi läroplanens ord och hur skapar vi förutsättningarna
  • Att vara lärande ur ett vidare och mer tillåtande perspektiv
  • Hur verka för elevernas skolanknytning?
  • Från  barn till elev – vad är skolans uppdrag?
  • Hur eleverna kan och ska delta i undervisningens HUR och VAD?
  • Vad behöver eleverna för framtiden?
  • Redskapen som eleverna har och behöver?

YRKET

  • Yrkets konturer och innehåll
  • Att yrkesorientera oss
  • Att yrkesbenämna oss
  • Yrkets roll genom tiderna och i historien
  • Lärarens rätt att undervisa och samtalet om hur att bemöta, förverkliga och genomföra 
  • Definition av skolyrken: Skolledaren/Läraren/Fritidsledaren/Fritidspedagogen/Intendenten, osv – vad kan vi förvänta oss av yrket och hur kan vi samverka och samspela kring de övergripande målen och innehållet i Lgr 11?
  • Yrkets motivation
  • Vad motiverar yrket och yrkets tillblivelse i rådande organisation?
  • Vad kan utvecklas och i relation till vad?
  • Yrket och skolanknytningen – hur verkar yrket för elevernas förmåga att skolanknyta?
  • Lärarens omsättarförmåga – HUR många undervisningar kan vi skapa?

UPPDRAGET:

  • En skola för alla
  • Lärandet i fokus? Inte eleven – inte läraren – utan lärandet! 
  • Identitetsutveckling
  • Kunskapsutveckling
  • Läroplanens värdegrund och övergripande HUR och mål
  • Kursplanernas vad och varför och att verka inom nationella ramar?
  • Hur verka för cross-curriculum?
  • Kunskapsinställning och kunskapssyn?
  • Barnkonventionens vardag?
  • Teorier om lärande?
  • Relationen till forskningen?
  • Skollagen i daglig verksamhet och för alla yrken i skolan?
  • Definitioner av uppdraget och att synliggöra dessa?
  • Teorier i samverkan?
  • Utblickar mot framtiden?

INNEHÅLLET

  • Skolan har en mångfald av VAD i kursplaner och ett definierat varför? Hur diskuterar vi detta i skolan?
  • Innehållet i kursplanerna ska också innehålla fyra perspektiv; Historiskt, internationellt, etiskt och ett miljöperspektiv, hur gör vi det möjligt?
  • Hur erövrar lärarna sina undervisningar och hur presenteras mångfalden av lärares undervisningar? Hur kan vi dela med oss och diskutera varandras undervisningar? Att lära inom skolan och inom ramarna? Vad kan vi åstadkomma tillsammans med eleverna? Nya medier? Källkritiken?
  • Demokrati i rummet och ansvaret i aktion? Hur gör vi?
  • Hur följer vi upp? 
  • Hur får eleverna syn på sin dagliga kunskapsutveckling?
  • Hur förvaltar vi vårt yrke i förhållande till att vi tilltros vårt HUR?

MODELLERNA

  • Att våga vara modell för andra lärare?
  • Att tillåta oss vara modeller för andra?
  • Läraren som modell för lärandet och vad att lära? 
  • Den enstaka undervisningen som modell och för diskussion om läroplan och kursplan?
  •  Elevens lärande som modell för andra elever
  • Elevarbeten som modeller för hur att tänka och utveckla?
  • Kollegiet som modell för läraryrket?

UTVÄRDERING

  • Att följa elevens lärande? 
  • Att låta eleven förstå sin ingång och sin utgång i lärandets fokus?
  • Att utvärdera verksamheten?
  • Betyget?
  • Hur samtala om lärandet?
  • Formativt förhållningssätt – att följa och sätta ord på – ett metakognitivt förhållande till det pågående!
  • Summativa resultat – hur se på dem?
  • Gruppens utvärdering- Klassens utvärdering – kollegiets utvärdering – skollednings utvärdering – och sammanlänka dessa kring en frågeställning – vad är det som äger rum i en skola?
  • Varför lyckas vi – snarare än – varför misslyckas vi?
  • Metakognitiva självobservationer och spontana tankar om lärandet hos eleven, klassen och läraren?
  • Språket vi använder – var hämtar vi kunskap om språket som omsluter lärandet?
  • Feedback och feedforward – hur ser det ut i daglig verksamhet och på alla nivåer?
  • Systematisk utvärdering?

SUMMERING

  • Analysen
  • Argumentationen
  • Förklaringen
  • Generaliseringen
  • Perspektiv – att se förändring genom vad, hur och varför.
  • och den ständiga diskussionen som detta ska leda till – absolut inte stilla konstateranden, tvärtom – gungfly under fötterna, slitna ullstrumpor slängs och nya skor kommer med skavsårsplåster tills de är mjuka nog att gå i, rakryggade lärare och en skola med innehåll och självförtroende! 

Jag ser all i en slags samverkan, ett sammanflätande av – dvs – jag ser inte punkterna som punkter – detta är bara en organisation av mina tankar. I stort sett tänker jag att vi ska se framtiden i elevens lärande och verka för just detta uppdrag. Inte se gårdagen i det som brast. Anne-Marie Körling

This entry was posted in Barns rättigheter and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

4 Responses to En tankemodell för skolans pedagogiska arbete

  1. Pingback: En tänkvärd tankemodell | Skollyftet

  2. Plura says:

    Anne-Marie. Vilken checklista. Bra. Men det som är bra kan alltid förbättras.

    Jag ser följande kompletteringar som viktiga i ljuset av nya skollagen:
    YRKET
    Vad kan förbättras och i relation till vad?
    UPPDRAGET
    Lärarnas arbete i undervisningen med det systematiska kvalitetsarbetet.
    UTVÄRDERING
    Finns härledbarhet mål och resultat?
    Analys av resultat.
    SUMMERING
    Ständiga förbättringar.

    När du läger analysen i summeringnen är det nog snarare utvärderingen som ska ligga där. Enligt pedagogisk utvärdering består den av två delar analys (se mönster och samband) och värdering vad drar jag för slutsatser av analysen.
    Plura

  3. Jan Lenander says:

    Kanonbra checklista Anne-Marie, den inspirerar. Tack för de intressanta tilläggen Plura, de ska jag också beakta.

  4. Pingback: Kvalitetsarbete i vardagen « Jans Syrliga KaramelLer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.