Jag har några tänkare jag förblir trogen; Janusz Korczak är en av dem. För många, många år sedan köpte jag boken Barnets rätt till respekt, 1988. Jag tror jag fann den det året. Jag läste med hungriga ögon, mitt tänkande exploderade, och saker och ting så självklara blev plötsligt förklarade. Tyngden gick från text till läsare. Ansvaret om vuxenheten kring barnet. Mitt ansvar.
Leif Mathiasson, journalist på Pedagogiska Magasinet, har varit redaktör för boken Janusz Korczak och barnens värld, 2004. Då jag nu bär boktravar från bokhylla till bokhylla, omorganiserar mina boktravar lyfter jag bok efter bok och stannar alltid till vid dem som bär Janusz Korczaks namn. Hans öde och barnens en gång, att han följde med in i gaskamrarna tillsammans med barnen är alltid något som ska minnas och göras dagligt tänker jag.
Så låt mig citera ur Leif Mathiassons bok( 2004):
”Men det är en risk att man misslyckas, hävdar Korczak, om den vuxnes attityd till barnet präglas av inställningen ”Jag ska göra en människa av dig”. I stället ska den präglas av den sökande frågan ”Människa, vad kan du göra av dig själv?”
Barn också idag:
Idag är orden mycket viktiga. Likaså dessa. ”Överlämna inte barnen åt morgondagens slaveri; förkväv inte, skynda inte på, pressa inte barnen. Respektera varje ögonblick, det förgår för att aldrig komma åter, ta vara på det.” Skolan är för mig en sådan plats.
Källa; Leif Mathiasson; Janusz Korczak och barnens värld, 2004
Tack för fina och spännande ord. Vill gärna berätta att jag skrivit en opera efter Kung Mattias och Mattias på en öde ö. Den har premiär 9 aug i Höör. 35 barn och ungdomar och 14 vuxna medverkar.