Jag har gjort ett litet häfte med frågor kring läsning/klassrumsorganisation/Vygotskij och skoljuridik. De finns i samlade i något som Bonniers gav ut för att stötta de pedagogiska samtalen vid skolan.
Så här tänker jag mig att de metakognitiva frågorna kring lärarens egna läsande kan formuleras. Givetvis ska vi skapa fler frågor och utvidga tankegångarna:
FUNDERINGAR FÖR DEN ENSKILDE LÄRAREN
- Minns du din första läsupplevelse? Sätt ord på innehåll och läsande känslor!
- Sök upp den boken igen och undersök din förståelse igen. Vad är det för text? Hur mycket lekutrymme fanns det för dig i den? Med lekutrymme tänker jag mig de egna tankarna, det egna spelutrymmet i texten och illustrationerna? Hur stöttar läsningen lekutrymmet tänker du?
- Läste du själv eller blev du högläst för?
- Vad betyder läsning för dig i dag? Skillnader och likheter med den tidiga läsningen?
- Hur gör du dina läsval? Vad lockar dig att läsa?
- Om jag tvingar dig att läsa hur löser du läsningen då?
FRÅGOR TILL KOLLEGIET:
- Är boken särskild?
- Hur ser vi på skolans texter?
- Varför läser vi i skolan?
- Vad driver oss att läsa?
- Hur ger vi elever läsupplevelser? Dela generöst med alla i kollegiet – hur gör vi i vår skola?
- Hur ser vårt förhållande ut till skolbiblioteket?
- Vad behöver vi för att läsa?
- Vad kräver vi av läsande elever?
- Vad ger vi läsande elever för feedforward?
- Hur ser vi på boken?
Det här är underlag för diskussion. Dessa frågor kan synas enkla. Min förhoppning är inte att förenkla utan hellre göra det en aningens svårt. Jag har också skrivit en mängd frågor som man kan ställa till elever. Inte dömande frågor utan fundersamma frågor om läsningen. Läsningen är objektet.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
