Lektionsideer: Början, inledningar och jämförelser

Att undervisa om börjor, hur inledningsorden är i en bok, vad författaren börjar sin berättelse är fantastiskt roligt att undervisa om. Låt säga att hela klassen tar sin självständiga bok (den de själva valt att läsa) och så sätter vi oss  i en cirkel och läser den allra första meningen i varje bok. Vi kan också skriva upp dem. Då har vi mängder av börjor i klassrummet. Och är vi i ett Vygotskijklassrum så kan vi låna och det är generöst. Skolan ska vara generös står det i Lgr 11. Det håller jag med om.

Här är några starka inledningar ur böcker jag läst eller läser:

  • Blod, ingen tvekan om saken! – Astrid Lindgren och Mästerdetektiven Blomkvist
  • Skolväsendet vilar på demokratins grund. – Lgr 11, 2011
  • Lloyd föser av sig täcket och skyndar till ytterdörren i vita kalsonger och svarta strumpor. – Tom Rachman i De imperfekta, 2010
  • Först färgerna. – Markus Zusak och boken Boktjuven, 2009
  • Från början hade jag tänkt mig en helt annan sorts bok. Barack Obamas Min far hade en dröm, 2008
  • En morgon vaknade Lillebror – han som var yngst och minst i familjen Svantesson – och hörde mamma och pappa prata med varann ute i köket. Astrid Lindgren börjar sin bok Karlsson på taket smyger igen, 1968
  • Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen före den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta toppen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg. Jenny Jägerfeld inleder boken ”Här ligger jag och blöder”, 2010

Här finns nu flera ingångsmeningar till olika böcker. Om man vill pröva kan man ju ta de här meningarna som jag har skrivit och ge eleverna möjlighet att fundera. Man kan ställa frågor till eleverna med utgångspunkt från meningarna.

Låt oss pröva med Barack Obamas mening: Från början hade jag tänkt mig en helt annan sorts bok. Här är några frågor som man kan pröva eleverna med:

  • Vilka böcker kan man förvänta sig att Barack Obama skriver?
  • Att skriva – tar det sina egna vägar när man börjar?

Man kan ta meningen ur Karlsson på taket och härma den och genast berätta om vem man själv är och vad man heter. Låt oss härma Astrid Lindgrens mening: En morgon vaknade Lillebror – han som var yngst och minst i familjen Svantesson – och hörde mamma och pappa prata med varann ute i köket.

  • En morgon vaknade Anne-Marie, hon som var det fjärde barnet och näst yngst i familjen Körling – och hörde mamma och pappa prata med varann i köket.
  • Det är ju en enkel sak att fortsätta berättelsen – vad pratar mina föräldrar om i köket och hur låter ett sådant samtal, hur mycket hör man. Jag skulle diskutera med eleverna om vad man hör om man ligger i ett annat rum och lyssnar. Ska man höra allt de vuxna säger? Varför börjar Astrid Lindgren på detta vis? Blir man nyfiken? På vad? Titeln på boken anger också att det är en fortsättning? Behöver man presentera sig igen i en andra bok? Hur har Rowling beskrivit Harry Potter i inledningskapitlen i sina böcker. Jämför med Astrid Lindgren. Hur har Astrid Lindgren presenterat Pippi Långstrump i sina olika böcker om henne?

Meningen Först färgerna. inbjuder till att skriva efterföljande mening. Jag skulle ge eleverna möjlighet att skriva fortsättningen. Den kan ju inledas hur som helst – här är mina lekfulla fortsättningar av denna korta mening:

  • Jag väljer mellan gul, röd, brun, svart, blå, grön, lila, gredelin, mörkröd, blodröd, knallgul, orange och så en klick sommargrön.
  • Jag skulle diskutera kommatecknets betydelse och hur detta lilla underverk gör det möjligt för oss att läsa.

Japp! Nu har ni fått en liten lektionsidé med massor av grammatik i, mängder av samtal och modeller att härma och skapa av. Om ni tar av elevernas böcker låt dem skriva dessa meningar på whiteboard, på blädderblock eller på interaktiv tavla så att meningarna blir delbara med resten av klassen. Jag tänker alltid så – vi ska dela med oss – skolan är generös. När eleverna givit sina meningar kan vi tillsammans klura om meningsbyggnad och nyfikenhet. Varför börjar de på detta viset? för att citera och härma Astrid Lindgrens figurer i Ronja Rövardotter.

This entry was posted in Källkritik och undervisning, Lektioner och lektionsförslag and tagged , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *