Vördnad kände jag … och respekt för lärargärningen!

Du, jag har varit lärare i snart 43 år, sa en lärare jag talade med. Jag tittade in i ett par pigga ögon, lekfullt glada, och …

Jag kände sådan respekt. Sådan yrkeskompetens fanns inte här. Hur såg hon på sitt arbete idag? Vilka var barnen då och nu? Vad är det att vara lärare idag? Och då hon började? Jag tänker också på de lärare som går i pension, de som arbetat i det tysta och verkat för hundratalselever, genom olika kursplaner, genom olika syn på skolan, genom olika skolledningar och i olika visioner. Jag tänker att jag skulle vilja samtala en stund med läraren. Jag ser ett par ungdomliga ögon glitterblänka. Dem ser jag.

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen. Bokmärk permalänken.

1 svar på Vördnad kände jag … och respekt för lärargärningen!

  1. Jan Lenander skriver:

    Vi har en pensionerad lärarinna som blivit inkallad som vikarie i svenska för den klass jag är studiehandledare i. När jag idag kom där med fötterna släpande, för dagen var riktigt tung, så retas och skämtar hon med mig och när hennes varma ögon möter mina får jag hopp om att jag ska orka.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.