Vad ska vi skriva i våra hembrev? Tankar om hembrevet!

Jag ställer mig ibland frågande till innehållen i hembreven. Ni får förlåta. Som förälder undrade jag ibland vad som ägde rum i skolan. Hembreven kan handla om att föräldrar måste prata med eleverna för att de stör, förstör och ställer till det. ”Det fungerar inte på musiken, ni måste tala med era barn därhemma!”

Jag önskar hembrev som inte innehåller dessa meningar. Inte för att jag inte vill att föräldrar ska veta och känna till utan för att det finns inget annat innehåll i hembreven än just vad som inte fungerar. Jag tycker att skolan, undervisningen ska synliggöras, gärna genom elevernas egna summeringar av exempelvis en lektion och att dessa synpunkter ska med i hembrevet.

• Idag har vi arbetat med världskartan, jag arbetade med världshaven
• Idag har jag lärt mig att använda stor bokstav och punkt i min berättelse
• Idag har vi lärt oss …
• Idag gick samlingen jättebra – vi satte oss på tre minuter och då läste A-M ur högläsningsboken
• Jag har lärt mig att en författare heter Foley
• Jag har lärt mig …

Som förälder skapas det frågor kring det som sker i skolan. Ofta frågor som kanske inte berör alla men som väcker oro hos varje förälder. Barn får frågor om – Vad händer på musiken? Inte vad lär ni er där. Det är som om ansvaret om det som sker i musiken (bara ett exempel) handlar om att föräldrarna fostrar sina barn. Jag tror snarare att det handlar om att stötta eleverna och lärarens samspel just vid den lektionen. Och det är skolans roll. Jag tror inte att vi i första hand gör det till skolans uppgift. Vi skriver det till föräldrarna. Och så är det föräldrarnas sak.

Jag har hört föräldrar prata om skolan utifrån hembrev. Och jag har hört barn vara jättenöjda med exempelvis musiken men som genom hembrevet får andra frågor om musiken och stöket där än vad dessa barn kanske vill berätta. ”Jag lärde mig en jättefin sång – får jag sjunga den för dig?” handlar om detta innehåll. Men föräldrarna får möjlighet att ställa frågor – Hur är det på musiken, några som stökar där? Och fokuset går från undervisningens innehåll till det stök som eleven kanske inte upplevt. Och så väcks fråga på fråga – vem är det som stökar då, om det inte är du? Och barnet funderar och så kommer några namn upp.

Jag tänker att vi kan sända iväg information om vad vi gör i klassrummet. Jag tänker mig att vi berättar utifrån elevernas utvärderingar – vad har vi lärt oss idag? Och genom elevernas ord kan vi presentera skolans arbete, det inre. Och ge föräldrarna andra ingångar att fråga om skolan.

Då det gäller elever som behöver samtal med föräldrar och där skolan behöver hjälp och ledtrådar att skapa bättre möjligheter för eleven så ska ett samtal till. Naturligtvis. Men också innehållet i detta samtal måste diskuteras. Vad kan vi berätta om elevens lärande och lärande utveckling samt om fostran i skolan.

Jag tror vi skriver om fel innehåll i våra hembrev. Jag tror vi ska utveckla vår förmåga att stärka skolans innehåll genom att skriva om det. Lärandet är vårt uppdrag – hur låter vi föräldrarna veta något om det?

• Genom undervisningen har eleverna fått möta de matematiska begreppen: Massa, volym och addition.
• Genom undervisningen denna vecka har eleverna fått lära sig om olika sätt att möta text – Vi har lyssnat på Emil i Lönneberga, sett en film om Emil i Lönneberga och vi har alla läst högt ur Astrid Lindgrens Boken om Emil.
• Genom undervisningen har vi tittat på författarens namn och illustratörens namn – fråga gärna era barn hur man gör för att ta reda på när boken är tryckt?
• I Träslöjden har eleverna fått använda olika handverktyg på ett säkert sätt. Vi har också talat om vad olika redskap heter. Fråga era barn så får ni höra hur många begrepp de är i färd med att lära sig?
• Genom undervisningen har vi under denna vecka diskuterat språkets betydelse för att utöva inflytande, där etiska och moraliska aspekter av språkbruk har givit många diskussioner.
• I undervisningen har eleverna fått undersöka hur man kan tänka kring rimlighet och prövat att utforska vad som är rimligt – exempelvis i matematiken.
• I undervisningen har eleverna fått diskutera aktuella samhällsfrågor i olika medier: Vi har bland annat läst Zarembas artiklar om skogen vi ärvde och jämfört med texter i samhällskunskapsböckerna.
• I musiken har undervisningen givit eleverna möjlighet att pröva digitala verktyg för eget musikskapande.
• Eleverna har fått undersöka begreppet rimlighet – och att kunna tänka kring rimlighet. Är det rimligt att…

Lektionerna har präglats av samtal och diskussioner, såväl gemensamma som i par. Lektionerna har summerats och eleverna har fått reflektera kring sitt eget lärande. Prata gärna med ditt barn om vad, hur och varför de har lärt sig.

KÄLLA LGR 11 samt kursplanerna i olika ämnen.

Jag tycker också att vi kunde ge mer information om skolmaten. Minns att Sverige är en av de få länder i skolvärlden som serverar skolmat. Varför inte berätta om det och med ordentligt krydda av stolthet?

• Idag serverades ditt barn citronslungad potatis, rårivna morötter med några droppar apelsinsaft, kokt torsk med timjan, salt och svartpeppar och till detta kallt vatten eller mellanmjölk. Bröd, smör och sallader i mängder finns till varje måltid.