Jag minns den elev som mycket försiktigt flyttade sin stol närmare min plats. För att fråga om lektionens innehåll. För att få stöd i språket. För att viljan att lära fanns där i elevens väsen väckt av engagemanget läraren visade och kände för sitt ämne och för sitt uppdrag. Eleven ville lära för att läraren verkligen gav allt under sin lektion. Det gick inte att värja sig. Läraren väckte elevernas motivation. Spontanfrågorna eleverna ställde visade det. Läraren var främmande för frågorna om varifrån barnen kom, eller om deras föräldrar kunde matematik eller hade arbete. Främmande för frågorna som skulle särskilja eleverna från andra skolor och andra samhällsgrupper. Innehållet gavs ut som kort ur en kortlek att dela, att spela, samspela och lära. Läraren som aktör. Eleverna som aktörer.
Jag blir fortfarande berörd av elevernas vilja till relation, samtal och samspel med lärare. Den där eleven visar att eleven vill lära sig för att innehållet i lektionen berört och påverkat. Den där eleven säger att jag inget kan men jag vill kunna. Den lektionen. Den där eleven plötsligt frågar om ett samband eleven upptäckt och som eleven berättar om. Det lärandet. Pedagogernas möjlighet att använda sitt språk och sin pedagogiska värme att omsätta kunskaperna i nya sammanhang, ge fler bilder av det som är i lektionen, lägga till innehåll för att skapa möjlighet att förstå och lyssna med stora öron på det eleverna samtalar om, hur de förstår, hur de söker begripa, hur de skapar liknelser, hur de omsätter till sina egna verkligheter, hur de använder skolspråket och hur språket blir till då de får plats och utrymme att samtala och diskutera.
Resurserna är samspelet.
Läraren har till uppdrag att vara där läraren är. Söka förklaringsmodeller där läraren är. Hur gjorde jag? Hur kom det sig att alla elever var intresserade? Hur förhöll jag mig till elevernas lärande? Hur ser jag på unga människors lärande? Hur utmanar mina lektioner? Hur välkomnar jag eleverna till skolan? Vad förvånade mig? Vad berättade eleverna om sitt lärande? Vad lärde vi oss?
Oavsett de förklaringsmodeller som finns att bortförklara med. Vi borde närförklara det som sker i skolan.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
