Inte alla barn reser bort under sportlovet, påsklovet eller andra lov. Att skriva om sitt sommarlov kan göra det svårt för en del elever. Vi lärare önskar dem annat därför att vi själva kan resa eller har vanor av resor och roliga äventyr. Inte alla har det. Inte heller alla lärare njuter av lov. Ensamheten kan vara stor. Det här gör skolfrågorna möjliga. Man kan fråga om vartenda ämne och hur eleverna har mött dem under sina lov. Man kan exempelvis ha förstått mer engelska då man ser på film på TV eller spelar spel med en engelsktalande spelkompis. Man kan fråga om kemin, om geografin, om vartenda ämne. Inte lägga fokus på sommarlovets äventyr i det privata. Det får naturligtvis finnas men skolans innehåll ska också få finnas. För det vi gör i skolan ska påverka det som sker utanför skolan. Att ha lov är att undersöka den saken. Och de som riktar frågor är vi lärare. Så därför:
- Hur använde du dig av dina engelska kunskaper under ledigheten?
- Arbetsfördelning i hemmet, hur har du tänkt på det denna vecka?
- Det där med allemansrätten, hur har du förstått det när du varit ute?
- Vilka yrken har du stött på under din ledighet?
- Vilka annonser har du blivit påverkad av? Varför då tror du?
- Några nya ord som du lärt dig?
- osv
Det ger skolans arbete till något medvetet som också påverkar elevens vardagliga liv. Som skolan kan verka! Så skolan verkar! Så är det med kunskaper.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Så bra! Jag avskyr det där ”vad har ni gjort på lovet” och det här är toppenfrågor att ställa. Tack! I min språkundervisning kör jag mycket med ljug. Att alla ska ljuga ihop vad de har gjort. Jag brukar säga att det är för att de ska träna på annat än ”sovit, ätit och träffat kompisar” men det är inte hela sanningen.