Böckerna jag läst och några citat ur var och en av dem

Från oktober till december läste jag dessa böcker. Ni får några citat också eftersom alla mina böcker är arbetsunderlag för undervisning, tankegångar som går att omsätta till skola på ett eller annat sätt eller i livet i allmänhet.

Västerbro, Magnus; Svälten

Och är det något som driver människans skaparkraft så är det den gränslösa driften att undvika döden så länge det bara går, driften att få leva och sedan föra nytt liv vidare.

Sid. 126

Rausing, Sigrid; Malström En Memoar

Allt fick maskeras. Varför är det så viktigt att maskera ångest? Jag vet inte. Det är lätt att visa sårbarhet när man är stark och nästan omöjligt när man är svag.

Sid 43.

Som David Grossman sa, att sätta ord på känslor är vad som gör oss mänskliga. Talandet, skrivandet, lyssnandet skapar kulturer. Att hitta ord, att formulera händelser och känslor till meningar och berättelser hjälper en att förstå – och att inte förstå negativa känslor kan vara riskabelt.

Sid. 49

Wiman, Björn; Sent på jorden, 33 tankar om världens största nyhet.

Jag vill i fortsättningen inte kalla mig någonting som slutar på ist, skrev Tage Danielsson. Utom humanist och cyklist.

Sid. 137

Lindquist, Bosse; Macchiariniaffären, Sanningar och Lögner på Karolinska

… det outtalade, oskrivna kontrakt mellan patient och vårdgivare, denna ojämlika situation av enorm skillnad i makt och kunskap. Som hålls samman av tillit och ansvar.

Sid. 20

Kroon, Oscar/Sundqvist, Josefin; Mitt fönster mot rymden

På kvällen, där under stjärnorna, läste pappa Trollkarlens hatt och sen pratade han som Tofslan och Vifslan.

– Godnattsla älskade Gurkslan.

– Sov gottsla.

– Får jag pussla dig på noslan?

– Okejsla.

Sen släckte han och stjärnorna började lysa. Då berättade jag för honom om rymden och stjärnorna. Om det oändliga.

Sid. 19

Flygt, Torbjörn; Flyktväg

Pappa hade sagt:

Ser du ett stjärnfall så kan du önska dej vad du vill. Gör det tyst, för dej själv.

De hade stått bredvid varandra i mörkret på jordens runda plattform och blickat upp i evigheten. Aldrig förr hade Hart fått en sådan känsla för rymdens obeskrivliga oändlighet. Han hade lyfts upp så nära att han skulle kunna sträcka ut handen och plocka stjärnorna en och en. En ofantlig fruktträdgård med hundratusentals tända världar att följa mellan.

Sid. 141

Rosling, Hans; Hur jag lärde mig förstå världen

Som så ofta är det inte tänkandet som ger insikter utan slumpmässiga observationer.

sid. 156

Jägerfeld, Jenny: Comedy queen

Jag sitter i klassrummet och försöker skriva en text där jag ska argumentera för skoluniform. Vi har alla fått olika saker vi ska argumentera för eller emot. Märta ska argumentera mot olaglig nedladdning av film. Alltså, att man inte betalar för den. Nisse ska argumentera mot djurförsök. Cecilia sitter framme vid katedern och skriver på datorn. Tangenterna klapprar i så snabb takt att det är svårt att hon faktiskt skriver på riktigt och inte bara trycker ner olika bokstäver och siffror helt random.

Sid. 96

Lunde, Maja; Blå

Anna log inte på bilden. Hon var i svartvitt, lite svår att känna igen. Man såg inte att håret hade en gyllene ton. Eller att ögonen hade gröna fläckar. Eller att hon gick så snabbt, som om hon hade lite bråttom och var glad, till och med när det var tvärtom. Men det var den enda bilden jag hade.

Sid. 57

Öberg, Helena/Lidström, Kristin; Kattvinden

Jag tog ett foto, på mig själv och på flygeln, och har inte fixat med bilden alls. Ändå finns handen på dörren, som om någon just är på väg in i rummet. Hade jag bara väntat en sekund till, kanske jag hade sett mer? Kanske ett ansikte?

Sid. 87

Hedström, Ingrid; Gick obemärkt förbi

– Farbror Gösta, säger sexåriga Inger, vet du, jag har fått en bok i julklapp och Anna har lärt mig läsa. Vill du höra när jag läser i min bok?

Hon hoppar upp och ner av iver så att den röda rosetten i håret hamnar på sned. Modern ler och ger tillstånd till en stunds uppläsning ”medan kaffet klarnar”, och flickorna springer och hämtar boken, en bilderbok av Elsa Beskow. Gösta sitter mellan dem i Malmstenssoffan och hör Inger läsa ur berättelsen om solägget nästan utan att staka sig.

sid 17

Johansson, Per Magnus/Liedman, Sven-Eric; En spricka i språket, Marx och Freud – våra samtida

Det är vår förhoppning att vi i texten kan förmedla den kunskapsglädje och den förundran inför tillvaron som kännetecknar vårt samarbete.

Sid. 16

Vi lever i en tyda obehärskad vrede och tanklöst prat. Men det är också en tid av förenklade lösningar på komplicerade problem.

Sid. 135

Freud har sagt att pengar inte är en önskan som härstammar från barndomen och att det är därför som rikedom ger så lite lycka.

sid. 114

Ernman, Malena/Thunberg, Svante; Scener ur hjärtat

Greta är ledsen. Hon har inte haft några lektioner på hela dagen, för inga lärare dök upp. Hon saknar fortfarande lärare i flera ämnen och vi måste få till ännu ett krismöte med skolledningen. Hon är besviken, för när hon fick en lärare i NO som var bra så slutade hon att undervisa Gretas klass eftersom hon ville kunna vara ledig på måndagar och fredagar.

”Det ska vara en skola för barn med särskilda behov men det är det inte” suckar Greta. ”Det är en skola för lärare med särskilda önskemål.”

Sid. 118

På kvällen när alla har somnat sätter jag mig i soffan och gråter ur mig all den där oron som barnen inte får se och som jag måste hålla inom mig.

s. 119

Efendic´, Negra; Jag var precis som du

I skolan har man bestämt att jag ska gå på fler lektioner. Jag förstår ingenting lärarna säger. Det är lättare på rasterna, då förklarar klasskamraterna på ett annat sätt, använder enkla ord som jag kan. På historielektionerna hänger jag inte med alls. Det handlar om Moses, tror jag. Läraren gestikulerar och gör miner när han pratar. De andra i klassen skrattar. Plötsligt ställer han sig på ordet och börjar vifta med armarna samtidigt som ändrar sin röst så det låter lite som att han pratar ur en tunna. Jag tittar förskräckt.

Sid. 145

På mattelektionerna känner jag mig i alla fall duktig. Jag får gå i särskild mattegrupp och jag klarar alla uppgifter lätt, utom de som går ut på att lösa problem som är beskrivna i text.

De räknar annorlunda i Sverige. Ställer upp talen på ett annat sätt än vad jag har lärt mig. Men läraren säger att det går bra så jag fortsätter räkna på mitt sätt.

s. 146

Schulman, Alex; Bränn alla mina brev

Små tecken, jag såg dem i blickar och gester. Hur mina barn hela tiden läste av situationerna och kontrollerade hur jag skulle reagera. De reagerade inte på världen, utan på min reaktion på den.

Sid. 11

Jag blir skakad, men det är skräcken i mormors blick som påverkar mig starkast.

sid 58

Ferrante, Elena; Dagar av ensamhet

För varje samtal märke jag allt tydligare att jag hade ett stort behov av att lösa upp min stelnade kropp i leenden, ord och vänliga gester.

Sid. 154

Strandberg, Mats; Slutet

Och när pappa fick reda på det märkte jag för första gången att han blev orolig. Han försökte dölja det. Det var det som gjorde mig livrädd.

Sid. 107

Orrenius, Niklas; Skotten i Köpenhamn

Ungdomarna i Vivalla vill ha bekräftelse. De pepprar sin närpolis med frågor. Jobbar du bara här för att du får pengar för det? Du säger att du bryr dig, men visa det då. Fredrik Malm försöker vinna förtroende genom ”att gå lite utanför ramarna för vad som är polisiärt”. Som att läsa sagor för barn på biblioteket.

– De tyckte väl vissa att ”inte ska polisen sitta och läsa sagor”. Men då har man frälst de femåringarna. De kommer ihåg det fortfarande. och nu är de sju, åtta år. Och då har man den relationen.

sid. 204

Lerin, Lars/ Högstrand, Kerstin; RÅSKINN

När jag studerar den spegelvända historien i fickspegeln skymtar jag ibland mitt nutida ansikte lutar över arbetsbordet och liksom hajar till inför den plötsliga åldern.

Sid. 163

Jansson, Tove; Sent i november

Han var hemskt gammal och hade lätt för att glömma. En mörk höstmorgon vaknade han och hade glömt vad han hette. Det är lite melankoliskt att glömma de andras namn men bara skönt att kunna glömma sitt eget. Han brydde sig inte om att stiga upp, hela dagen lät han nya bilder och funderingar komma och gå  som de ville, sov lite ibland och vaknade igen och visste inte alls vem han var. Det var en fridfull och mycket spännande dag.

sid. 39

Ferrante, Elena; Plågsam kärlek

I gamla människors ansikten är det svårt att se hur de sett ut som unga.

sid. 70

Ekman, Marie-Louise; ”Få se om hundra är snälla ikväll…”

Han säger att han ser ut som en gråsugga.

Jag säger att han är vacker.

Lundell, Ulf; Vardagar

Från det som var

så mycket!

in i ålderdomen

Som är ett helt annat land

sid 97

 

Jägerfeld, Jenny; Brorsan är kung!

Mamma har två tatueringar; ett stort rött hjärta med ett svärd rakt igenom som gör att det droppar blod på ena arman och en stor grönsvart eldsprutande drag över halva ryggen. Typ kinesisk.

Pappa har sagt att han aldrig ska skaffa några tatueringar. Han säger att han vill vara cool på ålderdomshemmet för där kommer ALLA ha tatueringar, enligt honom. Och om alla har tatueringar och han inte har någon kommer han tydligen att bli extra cool? Alltså, ursäkta mig om jag missar något viktigt här men är inte det en jättekonstig anledning att inte skaffa en tatuering?

sid. 72

 

Jag återkommer.

Hej HOPP!
Anne-Marie Körling

 

 

 

 

 

 

 

 

This entry was posted in 90 sekunders högläsning, Litteratur och läsning, Synligt läsande. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *